Pilotprojekt ska få skogsägare att variera mera

En del av skogsforskningens uppgift är att involvera skogsbruket och omsätta kunskapen i praktik. Nya forskningsrön och metoder behöver nå berörda aktörer så att de kan tillämpa dem i sina verksamheter. Det gäller inte minst hur åsidosatta värden som skoglig motståndskraft, vattenskydd och biologisk mångfald kan få mer utrymme.

Det kan till exempel handla om vilka åtgärder man kan göra för att stärka vattenskydd och biologisk mångfald och hur man inkluderar fler olika skötselalternativ i planeringen.

I dag får bland annat hänsynsytor, gröna korridorer och platser med särskilt höga ekologiska värden (värdetrakter) inte den hänsyn de behöver, berättar Anna M Karlsson, doktorand på Institutionen för sydsvensk skogsvetenskap vid SLU och samordnare för en del av forskningsprojektet Co- Creator. Enligt henne är detta bråttom att åtgärda.

Därför har Co-Creator fått i uppgift att undersöka hur rådgivningstjänster och skoglig planering kan förbättras och bidra mer till variationen. Målet är att få ökad kunskap om hur övergången till det ett mer varierat skogsbruk kan skyndas på.

Co-Creator bedrivs i samarbete med Södra och omfattar fem pilotprojekt som fokuserar på en utvald skogsägare som är medlem i Södra. Deltagarna representerar en mångfald av skogsägare med olika ambitioner och mål för sina skogsbruk. Även fastigheternas geografiska läge har spelat roll för urvalet.

– Forskningen sker både praktiskt och vetenskapligt. Skogsägare, planläggare och forskare testar olika arbetsmetoder tillsammans. Ute på fastigheten diskuteras både övergripande målsättningar och specifika åtgärder, säger Anna M Karlsson.

Hon säger att det är viktigt att planläggaren och skogsägaren har många och givande dialoger i olika situationer.

– Det ökar förståelsen för skogsägarens intressen och visioner. Det är även viktigt att respektera fastighetens förutsättningar och markanvändningens historia. Syftet med pilotprojekten är att ta fram utbildningsmaterial och utveckla arbetet med utökade skogsbruksplaner.

Begreppet utökad skogsbruksplan myntades på sjuttiotalet men har kanske inte fått genomslag ännu. Det avser en skogsbruksplan som tar hänsyn till det kringliggande landskapet, och som guidar skogsägaren genom konkreta åtgärdsförslag. För att skapa dessa planer behöver forskarna hitta nya sätt att organisera rådgivning och planläggning.

Förutom det som brukar ingå i skogsbruksplanen visar den utökade planen även naturvärden, sociala värden och alternativa skötselsätt. Även åtgärder som att skapa hänsynsytor eller gröna korridorer kan lyftas upp.

– I dag kan exempelvis jakt fångas in i skogsbruksplanen med konkreta skötselförslag, men man behöver även gynna ekologiska och sociala värden både inom och utanför fastigheten utan att det krockar med skogsägarens önskemål, förklarar Anna M Karlsson.

I ett av pilotprojekten fokuserade forskarna på att förstå hur planläggarna arbetar med skogsbruksplanen. Resultatet blev en alternativ, utökad skogsbruksplan.

I en annat av projekten låg fokus på bland annat alternativa skötselmetoder, trädslagsval, hänsynsytor och landskapsanalys med hjälp av framtidsscenarier.

Scenarierna visar hur olika skötselmetoder påverkar både den egna skogen skogen och landskapet utanför fastigheten på 50 till 100 års sikt. De visar både volymproduktion och ekologiska och sociala värden, och används som rådgivningsunderlag mellan planläggaren och skogsägaren för att hjälpa skogsägaren att fatta beslut.

En utvärdering ska visa om landskapsanalysen med scenarier gör skogsutvecklingen mer överskådlig.

– Södras planläggare har god kunskap om de åsidosatta värdena. Vi kan identifiera dem både inom och utanför fastigheten, men det är svårt att inkludera de som ligger utanför fastigheten i dialogen med markägaren och vidare in i skogsbruksplanen. Dagens skogsbruksplan fokuserar nästan helt på vad som händer inom fastighetsgränserna, säger Anna M Karlsson.

För att förankra forskningsresultaten i verkligheten ställer forskarna frågor under utvärderingen av pilotprojekten. Hur kan diskussionerna mellan skogsägaren och planläggaren återspeglas i skogsbruksplanen? Vilken expertis och teknik behövs för att möta utmaningarna?

Nästa steg kan vara att skapa förutsättningar för samverkan och träffar mellan skogsägare, tror hon.

– Ökad samverkan mellan skogliga aktörer hjälper också till att lyfta blicken från fastighetsnivå till landskapsnivå.

Skogsägare påverkas av det sammanhang de befinner sig i, enligt Anna M Karlsson, och deras beslut grundas mycket på vilken information och rådgivning de får. De behöver få möjligheter att prova både alternativa skogsbruksmetoder och diversifierade skötselmetoder, tror hon, och många värnar även om fastighetens mindre lukrativa värden.

  – Jag hoppas vår forskning ska öka intresset att inkludera landskapsperspektivet i skoglig planering och bidra till diversifieringen av svenska skogar i stort, säger Anna M Karlsson.

VACKER NATUR VIKTIGAST

Inom Co-Creator gjordes förra året en enkät bland skogsägare om deras syn på sitt eget skogsbruk. En fråga gällde ekosystemtjänster från den egna skogen som skogsägarna tycker är viktiga och där värderade de svarande alternativet vacker natur högst av alla med just under värdet fyra på en femgradig skala.

Ekologiska och sociala ekosystemtjänster värderades överlag klart högre än de som bidrar till ekonomi och produktion.

Enkäten besvarades av 1 793 av 5 000 tillfrågade personer.