Per & höstplantorna väntar på vårsolen

I Östergötlands nordvästra hörn, någon mil norr om Motala, växte Per Hultengård upp på en gård som hans farfars far köpte 1879. Numera bor och arbetar Per i Stockholm, men åker så ofta han kan ner till det stora, gula huset på en kulle med vacker utsikt över delar av den nästan 180 hektar stora fastigheten.

– Under pandemin när man skulle jobba hemifrån märkte jag att jag lika gärna kunde sitta här som på Södermalm och efter det har jag tillbringat allt mer tid på gården. När man kliver ur bilen en småkylig höstkväll efter kaoset i Stockholm och det är precis tyst – det är en speciell känsla, en kontrast jag behöver, säger Per.

Som skogsägare i flera generationer känner han ett ansvar att förvalta markerna vidare, både för sin egen skull och för sina två numera vuxna barn som också har ett levande intresse för skogen. I det sammanhanget nämner han begreppet kvartalsamtal.

– Det fanns ju något som hette kvartsamtal med barnens lärare i skolan, nu har vi kvartalsamtal i stället. Det var min dotters idé från början och nu har vi hållit på med det i tre fyra år. Ett jättebra sätt att skapa delaktighet om vad som är på gång i skogen nu och framåt, tipsar Per.

Hans favoritsyssla i skogen nu för tiden är röjning.

– Jag tycker om att gå med röjsågen och skapa en skog. Men bara så länge som det är roligt. Jag sa till min rådgivare en gång att i sommar ska jag röja tio hektar. Då sa han att ”det ska du inte alls göra”, säger Per och skrattar.

Lite plantering blir det också emellanåt, men även här med måtta.

– Min far satte allt själv, barrotsplantor och med planteringsborr, tretusen granplantor per hektar. Jag nöjer mig med lite hjälpplantering vid behov.

För första gången har Per testat att föryngra på hösten. Vid en slutavverkning på 4,5 hektar som planterades med täckrot av gran för fem år sedan var det en bit av hygget som inte ville ta sig.

– Det var en remsa på 0,4 hektar där det tidigare varit jättefin granskog, men där gräs och hassel tog död på plantorna.

Så i somras röjde Per undan sly och gräs, beställde markberedning och resonerade med sin rådgivare om hur föryngringen skulle gå till.

– Vi bestämde oss för att testa höstplantering med barrotsplantor. Ett projekt som om det slår väl ut kan fungera på andra ställen också, säger Per.

Bland fördelarna nämner han att man slipper risken med försommartorka och att de stora plantorna kommer att klara trycket från undervegetationen bättre än vad små täckrotsplantor kan.

En risk för uppfrysning kan finnas, men inte på det här hygget enligt Per.

När vår och värme kommer står plantorna med sina kraftiga rotsystem redo att börja växa till sig direkt.

Per räknar dock med att han kommer att få återvända med röjsågen en vända till för att hålla gräs och hassel i schack. – Det har blivit en grej för mig nu. Här ska det bli en fin återväxt – jag tar det personligt, säger han med ett leende.

LÄS OCKSÅ Det våras för hösten