Påtaglig nybyggaranda när skogsskolan växlar upp 

Solen blickar fram mellan moln och gulnade blad när tidningen SKOGEN anländer till Gammelkroppa. Vi kniper den sista lediga parkeringsplatsen på skolans stora parkering. Det hade vi inte väntat oss, efter att ha kört långt ut i skogen utanför Filipstad.  

– Vi har både fortbildning och skola här. I dag har vi till exempel en tvådagarskurs om naturvärdesbedömning, där tjänstemän från olika företag är här och pratar naturvärden och vanliga åtgärder som vi gör i skogsbruket. Samtidigt har vi en konferens i huset och elever som studerar till skogstekniker, säger skolans rektor Emiliano Zocca.  

Vårt reportage börjar med att vi besöker dagens föreläsning. Eleverna som läser till skogstekniker ska ut i fält efter lunchen och vi passar därför på att ställa våra frågor till klassen.  

Sammanhållning och praktik 

Den innevarande kullen ger en positiv bild av utbildningen på Gammelkroppa. Det gemensamma boendet på skolan och gruppens stora intresse för skog och natur lägger grund för en fin gemenskap som är svår att få på distansutbildningarna som erbjuds. Bland annat jagar och fiskar eleverna tillsammans på skolan och man har byggt en bastu vid sjön.  

– Man får en form av hjälp både av klasskamraterna i och med att vi bor ihop, och av lärarna, säger en av eleverna. Det blir en närmare relation jämfört med om man sitter i en jättestor sal, här har man direktkontakt med allihopa och tid att ställa alla sina frågor så man kan lära sig på djupet, säger en av eleverna.   

Hela gruppen hade jobb under sommarlovet och efter utbildningen ser man positivt på arbetsmarknaden efter examen. Sannolikt börjar man som virkesköpare eller planerare, men på längre sikt ger den breda utbildningen på Gammelkroppa många möjligheter.  

– De blir skogstekniker, vilket egentligen är ett mellanchefsjobb, förklarar Emiliano. De kommer att bli produktionsledare med ansvar för maskinlag eller skogsvårdsledare. Ofta börjar man som planeringsledare eftersom man lär sig att leda en grupp.  

Läs även:
Här är träffarna som lockar flest

En tid av motgångar 

Gammelkroppa har, precis som flera andra skogliga utbildningar i Sverige, en tuff tid i backspegeln. Det sviktande elevunderlaget får snabbt ekonomiska konsekvenser för en internatskola. Det märks delvis på lokalerna. Skolan är belägen på en vacker plats med fina skogar, vattendrag och äldre byggnader. Men renoveringsskulden märks av, och vi får höra att det finns renoveringsplaner.  

Skolan och eleverna ger flera tänkbara förklaringar till läget. Dels tror man att många lockas av utbildningar som ges på distans, dels att många söker sig till arbeten där man tror att lönerna är högre.   

Emiliano tror även att synen på skogsbruket kan ha påverkat negativt:  

– Ungdomar ser den bild som visas utåt i media och funderar nog lite grann. Den här starka konflikten som syns skadar och påverkar såklart hur många som söker sig till de här utbildningarna.  

Han hade hellre sett att de politiska låsningarna kring skogsbruket skulle lösas på en vetenskaplig grund, där man kunde resonera kring en gemensam sanning.  

En rektor med en plan

Emiliano Zocca började som rektor på Gammelkroppa december 2025. Han har tillsammans med skolans styrelse tagit fram en ambitiös plan för hur man ska vända trenden för skolan.  

Emiliano kommer tidigare från näringslivet, vilket innebär att han är mycket insatt i den vardag som väntar många av skolans elever efter examen.  

– Jag har själv jobbat på Stora Enso med statistik och skogliga data. Där var det till stor hjälp att ha AI, och det är viktigt att vår struktur här möjliggör att vi följer upp teknisk utveckling så vi får in den kompetensen i branschen.  

Gammelkroppa har förändrats många gånger förut, precis som behoven och utmaningarna i skogssektorn. Idag handlar det mycket om att anpassa sig till ny kunskap och ny teknik. Mycket av utbildningen och fortbildningen på skolan handlar om naturhänsyn, klimatåtgärder och kurser där man lär sig använda teknik som drönare och AI i skogen.  

Här finns det fina synergier mellan skolans olika utbildningsformer. När lärarna tar fram innehåll för någon av skolans verksamheter kan den också återanvändas i ett annat sammanhang. På så vis utvecklas utbudet ständigt för olika deltagare.  

– Eftersom vi är flexibla har vi en fördel när vi vill hoppa på ny teknik. Till exempel fanns ett önskemål om drönarkort. Då var det enkelt att ändra i planen och erbjuda en komplett utbildning om hur man flyger drönare. Först testar vi med studenterna, för att sedan kunna utbilda olika företag, säger Emiliano.  

Behovet av skoglig utbildning och fortbildning

För svensk skogsnäring är kompetensförsörjning en av många utmaningar i framtiden. Samtidigt som utbildningarna har svårt att fylla platserna skriker delar av sektorn efter nya medarbetare.  

Att Gammelkroppa framgent lyckas attrahera studenter och kursdeltagare, och att näringslivet och samhället i sin tur tar vara på landets etablerade lärosäten, är en viktig del om vi ska förse den gröna näringen med kompetent personal i framtiden:  

– Kompetensförsörjning är en fokusfråga för skogsbruket och vi arbetar aktivt för att underlätta för våra medlemsföretag att hitta rätt kompetens. Alla eftergymnasiala utbildningar som möter arbetsmarknadens behov är värdefulla för branschen. Hela kedjan från naturbruksgymnasium, yrkesvux, yrkeshögskola till universitet måste hänga ihop för att matcha arbetsmarknadens behov fullt ut, säger Kristine Wiklund som är ansvarig för kompetensförsörjning på Gröna arbetsgivare.  

Skolans nya strategi 

Gammelkroppa drivs av en stiftelse, vars huvudmän tillsätter skolans styrelse. Där är Mats Sigvant ordförande, och han berättar för tidningen SKOGEN om det besvärliga läget som man nu vill bryta med skolans nya strategi:  

– Gammelkroppas och skogsnäringens stora utmaning är kompetensförsörjningen. De skogliga utbildningarna har under en längre tid haft svårt att fylla utbildningsplatserna trots att en skoglig utbildning håller hög kvalitet och leder till intressanta jobb med goda karriärmöjligheter. De som går ut Gammelkroppa har mycket hög kompetens, de kan sättas in i kvalificerade arbeten omgående och är mycket eftertraktade av skogsnäringen.  Utmaningen för Gammelkroppa och andra skogliga utbildningar är att marknadsföra sig hos ungdomarna så att de förstår hur kul det är att jobba med skog och vilka fantastiska karriärmöjligheter som finns om man utbildar sig på någon av de skogliga högskolorna.    

Strategin berör skolans och skogssektorns många utmaningar, men också konkreta förslag på hur Gammelkroppa ska utvecklas för att möta dessa redan 2030. Bland annat ska man anta elever till den tvååriga utbildningen varje läsår och satsa på innehåll som verkligen svarar upp mot skogens många utmaningar.   

– Gammelkroppa har haft intag vartannat år, vilket inte är optimalt. Skogsnäringen har kontinuerligt behov av skogshögskoleutbildad personal och att det examineras elever vartannat år tillgodoser inte branschens rekryteringsbehov.  

Gammelkroppa kommer därför att ha intag varje år med start 2027 – 2028 säger Mats och fortsätter:  

– Omställningen ställer förstås en hel del krav på undervisningsplaneringen. Vi jobbar bland annat med att förstärka lärarkåren för att skapa en ännu mer attraktiv högskoleutbildning med årligt intag från och med nästa år.    

Framtiden på Gammelkroppa

När tidningen SKOGEN besöker Gammelkroppa är det höst och den omgärdande skogen gör sig redo för vinter. Stirrar man sig blind på någon av fasaderna som behöver målas om kan man lätt få en känsla av att själva skolan också befinner sig i en slags metaforisk höst.  

Men verksamheten och dess företrädare, såväl personal som elever, utstrålar istället en slags vår. Slår man ihop engagemanget som finns för skolan med åtgärderna som man nu vidtar är det lätt att se en ljusare framtid på horisonten. Och när vi frågar eleverna om varför man har sökt sig till en skoglig utbildning bjuder hela gruppen på ett enhetligt svar: “Frihet.”   

Det är en drivkraft som borde kunna locka betydligt fler och leda till konkurrens om skolans begränsade platser.  

– Frihet under ansvar. Om jag gör det jag ska får jag stora möjligheter att lägga upp mitt framtida arbete själv, utvecklar en av eleverna.