Inför EU-valet

Parlamentet: Svenskarna får låga betyg

2 maj Om det svenska skogsbrukets röst ska höras i EU behöver nog våra EU-parlamentariker bli mer aktiva. Få av dem sitter i några av de tongivande utskotten och ingen fanns med bland de hundra mest inflytelserika förra året.

Parlamentet: Svenskarna får låga betyg
Få av de svenska ledamöterna sitter i några av parlamentets tongivande utskott och ingen fanns med bland de hundra mest inflytelserika förra året.

Låst artikel för våra prenumeranter

Du är inloggad på Skogen, men du saknar behörighet till detta material.

Vänligen besök din profilsida för att se vilka av våra produkter som du har tillgång till samt mer information.

Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.

Var vänlig ladda om sidan

Vi kunde inte säkerställa om du är inloggad eller inte. Var vänlig ladda om denna sida.

Vill du läsa hela artikeln?

Föreningen Skogen

Då behöver du bli prenumerant på Tidningen Skogen, en helt oberoende tidning för ett lönsamt skogsbruk och god naturvård.Skoglig läsning under hela året där du får nörda ner dig i skogsskötsel, virkesmarknad och teknik.Du har även valmöjligheten att bli medlem i Föreningen Skogen för att ta del av ännu mer kunskap genom exkursioner och digitala skogsfrukostar.

  • Tillgång till artiklar på skogen.se
  • Tidningen Skogen hem till brevlådan (11 nr)
  • E-tidning
  • Mediaarkiv
Se prenumererationserbjudanden här Köp prenumeration här

Redan prenumerant?

Prenumererar du redan på Tidningen Skogen? Då loggar du in på ditt konto här:

I tisdags berättade SKOGEN om hur EU:s lagstiftningsprocess fungerar och vilka möjligheter till påverkan som faktiskt finns (läs artikeln här). I dag fortsätter vi med en titt på de svenska parlamentarikernas insats under den gångna mandatperioden.

I rankningar över Europaparlamentet mest inflytelserika ledamöter får de svenskar som valdes in i förra valet 2019 genomgående låga betyg. Ingen svensk parlamentariker fanns med bland de hundra mest inflytelserika förra året. Två fanns med 2022.

Sverige som land hamnar på plats 18 av 27 på listan över vilket lands ledamöter som lyckats bäst med att påverka, långt bakom till exempel Finland och Danmark.

Att det inte har gått bättre kan bero på att de svenska politiska partierna 2019 valde att nästan bara sätta upp nybörjare på sina vallistor. Det tar tid att lära sig förstå systemet och att etablera en stark position bland de drygt 700 ledamöterna.

Precis som i riksdagen här hemma arbetar ledamöterna i Europaparlamentet i olika utskott. Olika utskott har olika tyngd och olika möjligheter till verkligt inflytande. Men de 20 svenska ledamöterna som valdes in i Europaparlamentet 2019 tycks inte ha satsat på de tyngsta utskotten. Socialdemokraternas toppnamn Heléne Fritzon valde kvinnoutskottet som nästan inte sysslar med någon lagstiftning.

Moderaternas toppnamn Tomas Tobé valde biståndsutskottet, medan Charlie Weimers (SD) och David Lega (KD) valde utrikesutskottet. Notera att parlamentet saknar inflytande över utrikesfrågor.

Sex svenskar sitter däremot i miljöutskottet, ett utskott som väger tungt i klimatpolitiken. Fyra är med i transportutskottet och fyra i utskottet för rättsliga frågor samt medborger­liga rättigheter.

Inom parlamentet organiserar sig de invalda representanter från sina olika partier i respektive medlemsland efter ungefärlig ideologisk samhörighet. Partigruppen föreslår hur deras ledamöter ska rösta, men tvingar ingen.

Ledamöterna följer ändå normalt sin partigrupp i över 90 procent av omröstningarna – ända upp till 98 procent ibland. Det förklaras till viss del av att man sitter i grupp med politiker vars värderingar och ideologi man delar, men det kan också bero på att under fem års mandat ska en ledamot ta ställning till kanske 500 lagpaket och flera hundra ändringsförslag av detaljer i varje. Ingen kan sätta sig in i allt, man litar på sin grupps råd.

En färsk undersökning från Europaportalen visar dock ett märkbart undantag: SD har de senaste fem åren röstat med en partigrupp längre till höger i 54 procent av omröstningarna.

I frågor som väcker hett intresse i hemlandet brukar ledamöter inte bry sig om sin partigrupp, utan rösta med sitt samvete. Då röstar svenska ledamöter ofta överraskande lika, oavsett parti.

EU lägger sig i allt – eller?

Unionen bygger på mellanstatligt samarbete och faktum är att EU inte bara ska, men måste lägga sig i. Här är de områden som omfattas av samarbetet inom unionen.

EU-kommissionen har ett uttryckligt uppdrag från medlemsländerna att arbeta för nedanstående två huvudområden, noga nedtecknade i EU-fördraget.

  • Ekonomi och marknad: EU-samarbetet täcker alla ekonomiska aktiviteter och medlemsländerna har åtagit sig att det ska råda lika villkor på vår gemensamma, inre marknad. Det görs genom gemensamma regler.
  • Hållbarhet och rättvisa: EU-fördraget slår dessutom fast att samarbetet i unionen syftar till välstånd och ett hållbart samhälle med social rättvisa. Det innebär gemensam politik kring allt från plastkorkar och utrotningshotade vargar till industriutsläpp och minimilöner.

Vid sidan om de två är följande områden medlemsländernas egna, nationella ansvar – så länge de önskar.

  • Polis
  • Militär
  • Beskattningsrätt
  • Medborgarskap
  • Uppehållsrätt
  • Sjukvård

Detta är staternas monopol, men det står dem förstås fritt att ändå samarbeta på dessa områden, vilket EU-länderna gör ibland. Pandemin, Rysslands angreppskrig i Ukraina eller polissamarbete mot grov kriminalitet är exempel på det.

EU söker konsensus

EU-samarbetet är en konsensusmaskin – trög men grundlig i sin strävan att nå samsyn. Alla de många konsultationerna på vägen till lagförslag ska borga för att så många olika intressen som möjligt hörs.

EU-kommissionen lägger aldrig fram ett lagförslag utan att vara säker på att kunna vinna stöd från en majoritet. Det vore spill med tid och resurser.

Ylva Nilsson Foto: Phia Bergdahl
Ylva Nilsson är frilansjournalist med EU som specialområde. Hon är fristående kolumnist på Expressens ledarsida och återkommande EU-kommentator på TV4. Tidigare har hon även varit Brysselkorrespondent för Dagens Industri och Svenska Dagbladet. Ylva är aktuell med boken ”Sverige sist på bollen” (Vulkan 2024) och driver också bloggen Omeuropa.se tillsammans med journalistkollegan Henrik Brors.
Foto: Phia Bergdahl

I ministerrådet gäller också konsensus i det längsta. Här röstar man sällan, i över 90 procent av fallen resonerar man sig i stället fram till enighet. Om problem kvarstår för några länder erbjuds de extra långa anpassningsperioder, begränsade undantag eller extra anslag – allt för att få alla ombord.

Det kan verka frestande att ta chansen att köra över motsträviga länder, men EU-samarbetet mellan 27 självständiga stater hade inte överlevt i snart 70 år om det var fallet.

Hämtar fler artiklar
Till Skogen startsida
På väg
Lena fick Artdatabankens pris
SkogsJobb