— Många skogsägare har en hög ambition, men det är ändå märkligt att skogsbruket inte utnyttjar den frihet man har att producera virke, sade hon vid presskonferensen.
Båda förslagen beror delvis på att Skogsstyrelsen inte genomdriver Skogsvårdslagen, SVL, tillräckligt kraftfullt. Mindre skogsägare måste ha en ”skogs- och miljöredovisning” (SMÖR). Men Skogsstyrelsen har inte tilllämpat kravet, konstaterar Mikaelsson. Därför är det lika bra med krav på skogsbruksplan hos alla från och med 2008. Myndigheterna kan via webben bidra med kartinformation.
Sanktionsavgiften, ”P-böter” för enklare brott mot SVL, är också ett sätt att komma tillrätta med många av de fall som Skogsstyrelsen aldrig anmäler för åtal eller vitesföreläggande. Med ett enkelt avgiftsförfarande undgår man dessutom domstolarnas ovilja att väcka åtal enligt SVL.
— Det finns en hel del mindre överträdelser som man kan lösa med sanktionsavgifter. Om man till exempel avverkar utan anmälan får man en smäll på fingrarna och en böteslapp, sade Maggi Mikaelsson.
Hennes förslag handlar mer om virkesproduktion än biologisk mångfald. Klimatfrågan och behovet av biobränsle präg-lar utredningen. Hon har också tagit fasta på att skogspolitikens huvuddrag ska ligga fast. Alltså inga radikala förslag.
I lagens portalparagraf bör man lyfta fram att virke är en förnybar resurs, och skogsbruk alltså viktig för miljön.
Röjningsplikt införs år 2010 om skogsbruket inte lyckas nå målen till dess.
Älgstammen måste skjutas ner för att minska skadorna. Skogs-styrelsen bör även här bli bättre på att driva igenom lagens krav: ”Jakten är markägarens beslut och ansvar. Men det skulle svida om man tvingades göra om en stor sönderbetad tallplantering.” Staten bör samtidigt subventionera mer stängsling runt plantskog.
Avverkningsförbudet på impediment bör tas bort. Trädens tillväxt är inte avgörande för naturvärdet. Även själva ordet ”impediment” bör fasas ut.
Reglerna för dikning, gödsling och främmande trädslag bör bli tydligare. Då slipper man oklara gråzoner som får folk att avstå från sådan beståndsvård.
Skogsmarksbegreppet är luddigt och bör förtydligas så att det fungerar internationellt och i dialogen med andra intressen.
Fjällnära och svårföryngrad skog bör få gränser i naturen som speglar verkligheten. Ett ändrat klimat kan också kräva justering av gränserna.
Konkreta mål för skogsbruket bör läggas fast. Delmålen kan innehålla rena produktionssiffror. Staten bör sätta mål även för andra nyttigheter än virke.
Internationella skogsfrågor borde drivas med stöd av en strategisk handlingsplan. I dag är departementens arbete splittrat.
Lagens krav blandas ofta ihop med skogspolitikens ambitiösare mål. Det måste vara tydligt när markägarna bryter mot lagen och när de bara ”bryter” mot samhällets önskemål.
Skogsstyrelsen bör enligt förslaget få en rad uppgifter: Till exempel att utreda miljövänlig skogsskötsel, utveckla trädbränslestatistiken och tillsammans med skogsägarrörelsen satsa på ökad skogsvård.
Text: Bengt Ek