Globalt var 2024 det varmaste året någonsin. I Sverige märktes det på olika sätt, visar en uppföljning gjord av Svenska fenologinätverket på uppdrag av SLU och länsstyrelserna.
Vintern blev visserligen normallång, vilket gjorde att tidiga vårblommor som tussilago och vitsippa kom när de brukar. Men när lövsprickningen inleddes hade temperaturerna stigit. Värmen innebar tidigare ankomst av de senare vår- och försommartecknen. I slutänden blev det en betydligt längre växtsäsong än normalt.
Som växtsäsong räknas tiden från lövsprickningen av björk, asp och hägg, till dess att löven fått höstfärger.
– Vi ser att växtsäsongen 2024 blev hela 12 dagar längre än den var i slutet av 1800-talet, över hela landet. Det är den näst längsta växtsäsongen som vi har uppmätt sedan 2011. Förra årets växtsäsong var dessutom sex dagar längre än genomsnittet under perioden 2011 till 2023, säger Ola Langvall, forskare vid SLU och samordnare för Svenska fenologinätverken, i ett pressmeddelande.
Kartläggningen bygger på medborgarforskning som inleddes för 14 år sedan. Den innebär att allmänheten rapporterar in observationer om vår- och hösttecken. Forskarnas analyser baseras på dessa rapporter och jämförelser med observationer som sträcker sig 150 år tillbaka i tiden.
Forskarna säger att de gärna skulle ha in fler rapporter, särskilt från glesbefolkade områden. Det som krävs är att man vistas i naturen regelbundet och har kännedom om vissa vanliga träd och blommor.
På våren handlar det om att observera vitsippans, tussilagons, sälgens och häggens blomning, samt björkens, aspens och häggens lövsprickning. På hösten gäller det björkens, aspens och häggens höstfärger.
Ett enkelt sätt är att notera vår- eller hösttecken under en promenad eller när hunden rastas, tipsar forskarna.
Den som vill medverka eller veta mer kan gå in på naturens kalender.