Låst artikel för våra prenumeranter
Vänligen besök din profilsida för att se vilka av våra produkter som du har tillgång till samt mer information.
Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.
Var vänlig ladda om sidan
Vill du läsa hela artikeln?
Då behöver du bli prenumerant på Tidningen Skogen, en helt oberoende tidning för ett lönsamt skogsbruk och god naturvård.Skoglig läsning under hela året där du får nörda ner dig i skogsskötsel, virkesmarknad och teknik.Du har även valmöjligheten att bli medlem i Föreningen Skogen för att ta del av ännu mer kunskap genom exkursioner och digitala skogsfrukostar.
- Tillgång till artiklar på skogen.se
- Tidningen Skogen hem till brevlådan (11 nr)
- E-tidning
- Mediaarkiv
Redan prenumerant?
I Österrike är ersättningarna för naturvård fasta och därmed tydliga. Den som vill vårda en kantzon på cirka tio meter ersätts till exempel med 18 kronor per löpmeter.
Thomas Leitner som är ansvarig för skogsfrågor hos den österrikiska kammaren för lant- och skogsbruk visar listan över åtgärder och ersättningar.
– Som synes finns en mängd olika statliga bidrag. De olika summorna som nämns är standardkostnaden för respektive åtgärd, ersättningen är 80 procent av den, förklarar han.
Men här finns också en rad krav: Så mycket biomassa som möjligt ska lämnas kvar. Stammar som lämnas som död ved måste barkas. Dessutom bör lätt markberedning utföras.
Det är en diger lista – ibland detaljerad. Om du sparar upp till fem naturvärdesträd per hektar kan du får en engångsersättning enligt formeln brösthöjdsdiametern gånger 1,2 plus 80 procent av standardkostnaden 330 kronor. Skogsägare som gallrar ett gammalt bestånd i syfte att gynna föryngring kan räkna med standardkostnaden 8 800 kronor per hektar och knappt 90 kronor per kubikmeter.
En annan åtgärd som ersätts är hamling av pilar. Det ger några hundralappar per träd för en treårsperiod. Att underhålla och städa fågelholkar ersätts med 330 kronor, köps en ny ges ytterligare ett par hundra. Om man avsätter en zon kring ett fågelbo är ersättningen baserad på 80 procent av standardkostnaden 5 500 kronor.
För större åtgärder ökar naturligt nog ersättningen. Restaurering av lärkängar ger 18 000 kronor per hektar. Om kabelkranar krävs i sammanhanget stiger ersättningen till 36 000 kronor per hektar.
Utöver de här specifika åtgärderna finns program för avsättningar av naturvårdsskäl. Där ges mellan 19 000 och 24 000 kronor per hektar.
– Här måste en hel del kriterier uppfyllas och nyttan ska ha stöd av forskningen, säger Thomas Leitner.
Enligt honom är den vanligaste åtgärden att se över trädslagsmixen. Monokulturer ska diversifieras, men inte enbart av naturvårdsskäl. Man vill även öka motståndskraften och minska skaderisken.
Att lämna död ved, stående eller liggande, görs ofta. I genomsnitt lämnas 21 kubikmeter död ved per hektar. Men det är också vanligt att lämna enskilda eller grupper av träd med höga naturvärden. De kan vara gamla eller av sällsynt trädslag.
Många skapar våtmarker, både för viltet och för vattenvård.
Enligt Thomas Leitner finns det en oro bland skogsägare att EU-regler ska rucka på den ordning som råder i dag.
– Men för tillfället står det klart för staten att alla avverkningsbegränsningar måste kompenseras, säger han och tillägger:
– Väldigt många åtgärder görs av skogsägare utan att de begär ersättning, trots att de skulle ha rätt till det.
Fotnot Exemplen på ersättningar var aktuella i slutet av november 2025 och bygger på eurokursen 11,03 kronor.
FAKTA / SKOG I ÖSTERRIKE
- 80% är privatägd.
- 95% av avverkningarna görs som uttag av enskilda träd. Bara 5% är kalhyggesavverkning och maxarealen är då två hektar. Större än 0,5 hektar kräver tillstånd.
- 22% av avverkningarna görs med skördare och 20% med kabelsystem.