Nästan en fjärdedel av dessa riktigt gamla skogar försvann mellan åren 2003 och 2019, enligt ett pressmeddelande från universiteten.
Av alla inventerade bestånd som kalhuggits har 19 procent skett i skogar som är så gamla att de högst sannolikt aldrig tidigare kalhuggits. De är således varken resultat av plantering eller sådd, skriver forskarna.
Detta görs, påpekar de, trots att en majoritet av skogsmarken omfattas av miljöcertifiering som prioriterar skydd av skogar med högt ekologiskt värde..
– Med nuvarande takt på kalhuggningen kommer de sista av dessa oskyddade, gamla naturliga skogar att försvinna i Sverige på 2070-talet. Denna förlust av gammal naturlig skog kommer att definiera våra landskap i århundraden då svensk och annan boreal skog växer långsamt, säger Anders Ahlström, naturgeografiforskare vid Lunds universitet.
Forskarna anser att de oskyddade produktiva skogarna är extra värdefulla eftersom de finns kvar i bördiga områden som annars används för skogsbruk och jordbruk. Dessa sällsynta ekosystem har en rik biodiversitet och ger oss en värdefull inblick i hur de nordliga landskapen fungerade före omfattande mänskliga ingrepp, skriver gruppen.