Tallens utbredning i Sverige 2010 (t v) respektive prognos för 2110. På de ljusast gröna områdena finns 0 till 20 procent tall, på de mörkaste 80 till 100.
(Klicka på bilden för större storlek)
Slut ögonen och se tallskogen framför dig. De imponerande stammarna med deras gulröda bark som glimrar vackert i solljuset i den lingontäta tallskogen. Men blunda inte för länge. Tallskogen kan snart vara ett minne blott, åtminstone i södra Sverige.
Problematiken är välkänd. Skogsägarna brottas med svåra betesskador från älg, rådjur och hjort. Allt fler ger upp och väljer bort tallen när det är dags att föryngra. Situationen är så pass allvarlig att tallen kan vara på väg att mer eller mindre försvinna från det sydsvenska skogslandskapet inom en hundraårsperiod.
En vacker, lite kylig oktobermorgon samlades runt hundra personer i Lenhovda för exkursion arrangerad av SLU, Föreningen Skogen och Partnerskap Alnarp. Temat var just tallskogsskötsel i södra Sverige.
– Vi vet i dagsläget väldigt lite om vilka effekter minskningen av tall kommer att ha på den biologiska mångfalden. Det här behöver vi forska mer om, konstaterade Adam Felton, Mats Lindbladh och Lisa Peterson från SLU.
De är överens om att det finns anledning till oro. I södra Sverige har tallens andel av antalet sålda plantor minskat från nästan
30 procent 1985 till bara fem procent 2010, enligt Södra. Även den naturliga föryngringen av tall har minskat kraftigt, visar återväxttaxeringen i Götaland. I stället vinner framför allt granen mark, där det borde växa tall.
I början ser granplanteringen bra ut och man slipper betestrycket, men över tid producerar granen dåligt och den löper större risk för röt-, storm- och insektsskador. Skogsägare som trots allt planterar tall blir än mer utsatta. Det blir en negativ spiral.
– I slutändan tjänar troligen vare sig skogsägarna, jägarna, den biologiska mångfalden eller samhället på att tallen minskar drastiskt i skogslandskapet, sade Ove Arnesson på Skogsstyrelsen som leder projektet Mera tall.
Sverige har den tätaste älgstammen i hela världen. Frågan är om det är rimligt. Skogsbrukets tallplanteringar har fött upp stammen, men nu är det dags att hittar en balans mellan skogen och viltstammen så att även tallen kan leva vidare.
En ytterligare faktor att väga in är klimatförändringarna. Det är troligt att klimatet under den närmaste omloppstiden kommer att bli torrare. Då blir det ännu tuffare för granen att klara sig på tallens marker. En hög granandel i södra Sverige är dessutom en ganska ny företeelse. Vad händer med den biologiska mångfalden?
SKOGEN 11/2015