Ond cirkel för tall i syd

Bild för Gunilla Lidén Written by Gunilla Lidén On the
Att återfå den ståtliga tallskogen till kommande generationer är en utmaning, framför allt i södra Sverige, men det som lämpar sig bäst på tallens marker är tall.

Tallens utbredningTallens utbredning i Sverige 2010 (t v) respektive prognos för 2110. På de ljusast gröna områdena finns 0 till 20 procent tall, på de mörkaste 80 till 100.
(Klicka på bilden för större storlek)

Annons
Annons

Slut ögonen och se tallskogen framför dig. De imponerande stammarna med deras gul­röda bark som glimrar vackert i solljuset i den lingontäta tallskogen. Men blunda inte för länge. Tallskogen kan snart vara ett minne blott, åtminstone i södra Sverige.
Problematiken är välkänd. Skogsägarna brottas med svåra betesskador från älg, rådjur och hjort. Allt fler ger upp och väljer bort tallen när det är dags att föryngra. Situationen är så pass allvarlig att tallen kan vara på väg att mer eller mindre försvinna från det sydsvenska skogslandskapet inom en hundraårsperiod.

En vacker, lite kylig oktobermorgon sam­lades runt hundra personer i Lenhovda för exkursion arrangerad av SLU, Föreningen ­Skogen och Partnerskap Alnarp. Temat var just tallskogsskötsel i södra Sverige.
– Vi vet i dagsläget väldigt lite om vilka effekter minskningen av tall kommer att ha på den biologiska mångfalden. Det här behöver vi forska mer om, konstaterade Adam Felton, Mats Lindbladh och Lisa Peterson från SLU.
De är överens om att det finns anledning till oro. I södra Sverige har tallens andel av antalet sålda plantor minskat från nästan
30 procent 1985 till bara fem procent 2010, enligt Södra. Även den naturliga föryngringen av tall har minskat kraftigt, visar återväxttaxeringen i Götaland. I stället vinner framför allt granen mark, där det borde växa tall.

I början ser granplanteringen bra ut och man slipper betes­trycket, men över tid producerar granen dåligt och den löper större risk för röt-, storm- och insekts­skador. Skogs­ägare som trots allt planterar tall blir än mer utsatta. Det blir en negativ spiral.
– I slutändan tjänar troligen vare sig skogs­ägarna, jägarna, den biologiska mångfalden eller samhället på att tallen minskar drastiskt i skogslandskapet, sade Ove Arnesson på Skogsstyrelsen som leder projektet Mera tall.
Sverige har den tätaste älgstammen i hela världen. Frågan är om det är rimligt. Skogsbrukets tallplanteringar har fött upp stammen, men nu är det dags att hittar en balans mellan skogen och viltstammen så att även tallen kan leva vidare.

En ytterligare faktor att väga in är klimat­förändringarna. Det är troligt att klimatet under den närmaste omloppstiden kommer att bli torrare. Då blir det ännu tuffare för granen att klara sig på tallens marker. En hög granandel i södra Sverige är dessutom en ganska ny företeelse. Vad händer med den biologiska mångfalden?

SKOGEN 11/2015

 

Publicerad:
Bild för Gunilla Lidén
Gunilla Lidén
  • Aska skyddar mot snytbagge

    Snytbaggar vill inte gnaga på skogsplantor som tagit upp ämnen från aska, visar ny forskning.
  • Annons
  • Tjäderärende prövas i Högsta domstolen

    Ett ärende rörande en avverkning som stoppades på grund av tjäder kommer att prövas av Högsta domstolen.
  • Klimatförändringar minskar kolbindning i regnskog

    ​​​​​​​Klimatförändringar kan minska regnskogens förmåga att binda koldioxid. Fotosyntesen i bladen fungerar sämre vid ökad hetta, enligt en ny avhandling från Göteborgs universitet.
  • Annons
  • Nytt nummer på gång!

    Vilken dag som helst får prenumeranterna SKOGEN 9/2022 i brevlådan – men redan nu finns nya numret tillgängligt i digital form. För både prenumeranter och alla andra. Temat den här månaden är Natur- och viltvård.
  • Forskarupptäckt kan göra träd torktåliga

    Vid studier av lignin gjorde forskare en upptäckt som kan användas för att göra träd mer motståndskraftiga mot torka.
  • Annons