När skogsluften fyller lungorna mår man bra. Innan det fanns något effektivt vaccin mot tuberkulos – det kom för bara hundra år sedan – var frisk luft det huvudsakliga botemedlet. En lång vistelse på en trädklädd ås i ett sanatorium med mycket vila och stillsamma skogspromenader skulle förhoppningsvis göra patienten bättre.
I behandlingen ingick liggeturer – den sjuke bäddades ner utomhus på en stor balkong eller terrass för att just andas den friska luften från den närliggande skogen. Även stärkande mat ingick i kuren, som kunde vara ett år på sanatorium i till exempel Sävsjö, Eksjö eller Hallands inland.
Först under 1800-talets slut insåg man att den mesta smittan spreds via luften och de sjukas hosta och spott. Sanatorier byggdes i Sverige under 1900-talets början på många småorter i skogsbygderna, det första byggdes i Mörsil i Jämtland.
Smittan spreds länge dramatiskt i de framväxande städerna. När vaccinet blev allmänt och antibiotikan klarade fler tillstånd förändrades situationen till det bättre under decennierna efter andra världskriget.
I dag finns andra luftproblem i våra städer, men träden kan fortfarande göra nytta. Häromåret kom en studie från Göteborgs universitet som ger nya belägg för trädens betydelse för vår andningsluft och deras inverkan på stadsluften specifikt.
Undersökningarna gjordes i Göteborgs botaniska trädgårds arboretum, eller trädsamling. Där växer många olika trädslag och runt trädgården löper stora trafikleder, vilket gjorde det möjligt att studera vilka luftföroreningar som fångas upp och vilka träd som renar luften mest effektivt.
Studien undersökte trädens förmåga att fånga upp dels polycykliska aromatiska kolväten (PAH, gasformiga utsläpp som bildas vid bland annat förbränning och som i stadsluften främst kommer från trafiken), dels hälsofarliga partiklar.
Resultaten visar att både löv och barr kan filtrera luften från både partiklar och gaser. Barrens fördelar är att de tar upp föroreningar under flera år och är bra på att ta upp gaser, medan löven är bättre på att fånga upp partiklar.
Forskarna överraskades lite av att olika arter skilde sig åt. Gasformiga PAH-gaser fångades bäst av ädelgran och svartgran bland barrträden och björk bland lövträden. Partikelbundna PAH:er togs bäst upp av lärk. Lövträden hade det största upptaget av andra partiklar.
Studien ger mer kunskap om vilka träd som kan passa var i trafikerade miljöer, och slutsatsen är – kanske inte så överraskande – att mångfald är bra.
Fotnot: Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) är en grupp av flera hundra kemiska ämnen som bildas vid förbränning och i industriprocesser. Många PAH-föreningar är cancerframkallande eller kan orsaka skador på arvsmassan. (Naturvårdsverket)