Forskningsprojektet sker i samarbete mellan Skogforsk och SLU. Idag vet man att skogen fångar koldioxid och att den förnybara råvaran trä är att föredra framför fossila material. Men det råder stor osäkerhet om hur skogen ska skötas för att göra störst klimatnytta.
Bör exempelvis omloppstiderna förlängas och binda mer koldioxid i den växande skogen, eller bör virkesuttaget öka för att ersätta fossila material och på så vis minska utsläppen? Är kontinuitetsskogsbruk kanske lösningen?
Med den här studien hoppas forskarna kunna ge såväl skogsägare som yrkesfolk en bättre bild av hur det egna brukandet påverkar klimatet.
Det här är något som intresserar många, märker forskarna Karin Ågren och Anders Eriksson hos Skogforsk som leder projektet
”Vår förhoppning är att projektresultaten ska underlätta för såväl små som stora skogsägare att kunna ta mer medvetna beslut angående skogens skötsel med avseende på klimatnyttan”, säger Karin Ågren i ett pressmeddelande.
Även Anders Eriksson märker att det finns stor vilja att vara med och bidra i klimatomställningen.
”Idag är dock skogsdebatten ofta polariserad och det är svårt för en skogsägare att få en helhetsbild av det egna brukandets klimateffekter, på både kort och lång sikt”, säger han.
.
.Så genomförs studien: I ett första steg görs simuleringar av hur skogens löpande nettotillväxt, kolförrådets utveckling, samt det skördade virkets diameter-, längd-, och trädslagsfördelningar, påverkas av en förändrad skogsskötsel. Förändrad gallringsstyrka och förlängd omloppstid är exempel på skötselstrategier som simuleras.
I nästa steg genomförs simuleringar av hur träden kapas efter avverkning. Då framkommer det hur stor andel som blir timmer, massaved eller brännved, givet de olika skötselscenarierna.
I ett sista steg används produktutfallet, i kombination med information om skogens nettotillväxt och kolförrådets utveckling, som underlagför att beräkna hur skötseln över tid påverkar den globala klimateffekten i grader Celsius.
Studien görs av forskare hos Skogforsk och SLU.