Det handlar om fem förslag som ska öka kolinlagringen i såväl skogs- som jordbruksmark. Förslagen har tagits fram i en gemensam rapport av Skogssstyrelsen, Naturvårdsverket och Jordbruksverket.
De föreslagna åtgärderna ska kunna kompensera för de utsläpp som är svårast att minska och möjliggöra att Sverige når sitt klimatmål om nettonollutsläpp år 2045, uppger man.
– Det saknas i stor utsträckning kraftfulla styrmedel för att gynna ökad kolinlagring i skog och mark. De åtgärder som behövs innebär oftast att markägaren förändrar sitt brukande. Ekonomisk ersättning behövs för att markägare ska vidta ytterligare åtgärder för att öka kolinlagringen på sin mark, säger Carl Nolander, Naturvårdsverket, i ett pressmeddelande.
Utgångspunkten är att frivillighet ska råda för markägare.
– Vi ser ett ökande intresse bland företagen att bidra med ökad kolinlagring. Där finns behov av bättre dataunderlag och metoder för att beskriva klimatnyttan. Här kan myndigheterna ta en större roll att stödja markägare med dataunderlag och sprida kunskap om klimatåtgärder, säger Jörgen Pettersson, Skogsstyrelsen.
Här är förslagen:
- Omvänd auktion för ökad kolsänka. Omvänd auktion innebär att markägare får konkurrera om den budget som avsätts och på det sättet kan styrningen bli mer kostnadseffektiv än ett rent ekonomiskt stöd. De markägare som till lägst kostnad åtar sig att genomföra åtgärder som ökar kolinlagringen får ekonomisk ersättning av staten. Det skulle till exempel kunna handla om åtgärder som beskogning av jordbruksmark som inte längre brukas, skogsgödsling så att skogen växer fortare eller återvätning av dikade torvmarker.
- Utveckla stödjande infrastruktur för klimatåtgärder i skogen. Staten bör utveckla en stödjande infrastruktur för att främja såväl privat som offentlig finansiering av klimatåtgärder. Denna ska innehålla data och standardiserade metoder som ökar tilltron till klimatnyttan från skogen. E-tjänsten Mina sidor för skogsägare innehåller samlad information om skogsägarens skogsfastighet. E-tjänsten kan vidareutvecklas för att bättre stödja skogsägare som vill utveckla nuvarande affärsmodeller och utgöra en grund för kunskapsspridning och rådgivning.
- Förläng möjligheten att teckna Skogsstyrelsens återvätningsavtal efter 2023. Återvätning av dikad torvmark minskar utsläppen av växthusgaser. Markägare kan idag teckna avtal med Skogsstyrelsen och få ersättning för att sätta igen diken och på så sätt återväta dikad torvmark. Möjligheten för markägare att teckna återvätningsavtal bör fortsätta.
- Synliggör utsläpp vid exploatering av mark. Utveckla underlag, verktyg och vägledning så att aktörer lättare kan ta hänsyn till hur exploatering av mark påverkar utsläppen av växthusgaser. Utred hur krav på miljökompensation kan se ut för att kompensera utsläppen av växthusgaser.
- Ökat skydd av produktiv skogsmark med höga naturvärden. Baserat på en uppdaterad behovsanalys av skydd av skog bör de åtgärder som har synergier mellan biologisk mångfald och ökad kolinlagring vidtas så fort som möjligt. Källa: Skogsstyrelsen.