För snart två år sedan fick Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket det gemensamma regeringsuppdraget att ta fram en uppdaterad version över den nationella strategin för formellt skydd av skog.
Strategin avser skyddsformerna naturreservat, biotopskyddsområde och naturvårdsavtal, men beaktar även förutsättningarna i hela den svenska modellen för naturvård och skogsbruk.
En tydlig förändring jämfört med den tidigare strategin, från 2017, är att regeringen i sitt uppdrag särskilt har efterfrågat incitament för naturvård i skogen med frivillighet som grund.
– Det innebär att markägare och myndighet är överens om att det blir ett formellt skydd innan myndigheten fattar beslutet. Det ger markägaren en ökad valfrihet kring det formella skyddet, men också ett ökat ansvar för att skogar bevaras, säger Malin Lund som är naturvårdshandläggare på Naturvårdsverket.
Det betyder i förlängningen alltså att markägarna får ett ökat ansvar för att uppfylla nationella mål om bevarande av biologisk mångfald genom att de förväntas ta egna initiativ till formellt skydd av skog.
På så vis menar myndigheterna att äganderätten stärks, eftersom frivillighet ska vara utgångspunkt vid bildande av formellt skydd:
”Avsteg från frivilligheten bör ske mer restriktivt. Myndigheterna bör vara återhållsamma med att själva ta initiativ till att inleda skyddsprocesser med enskilda markägare”, står det i förslaget på en ny strategi.
En förutsättning för att markägarna har koll på vad som är värt att skydda är mer kunskap. Och enligt förslaget ligger det på myndigheter och skogliga aktörer att bättre informera om naturvärden och olika sätt att bevara dem, samt om de ekonomiska aspekterna av ett formellt skydd.
– Det är en utmaning att få ihop de här delarna med en ökad frivillighet och en stärkt äganderätt i det formella skyddet. Vi behöver bygga upp tilliten mellan markägare och myndigheter. Vi behöver också få i gång en bra samverkan mellan myndigheter och skogliga aktörer, säger Malin Lund.
En annan nyhet är att den nationella strategin även ska inkludera fjällnära skog. Här föreslås bland annat en ny typ av naturvårdsavtal särskilt anpassat för det fjällnära område där det ska vara möjligt att tillgodose markägares önskemål om ett begränsat nyttjande för husbehov, förutsatt att det enskilda objektets naturvärden bara påverkas marginellt och att syftet med skyddet uppnås på områdesnivå. Ersättningen föreslås vara högre ovan gränsen för fjällnära skog.
Förslaget i sin helhet är nu ute på en bred remissrunda och synpunkter ska lämnas senast den 10 maj i år. Strategin ska därefter fastställas till hösten.