Hur mycket kol som binds i produktionsskogarna har betydelse för hur mycket som kan avverkas. Regeringen har därför velat ta fram en plan för hur kolupptaget kan se ut under åren 2021 och 2025. Den ska skickas in till EU-kommissionen vid årsskiftet.
Sveriges lantbruksuniversitet har fått uppdraget att ta fram en bokföringsplan och en referensnivå.
Rådgivande myndigheter är Skogsvårdsstyrelsen och Naturvårdsverket. Men de har olika syn på hur referensnivån ska beräknas. I universitetets förslag argumenteras för utökad avverkning för att få fram träprodukter som ska ersätta fossila material. Förslaget, som stöds av Skogsstyrelsen, innebär i praktiken att 100 procent av den beräknade tillväxten i virkesproduktionsskogen kan avverkas utan att skapa en utsläppsskuld.
Naturvårdsverket, däremot, anser att även äldre historiska data ska ingå i beräkningarna och då hamnar gränsen vid 90 procent. Annars, anser de, finns en risk att andra länder sätter en hög referensnivå utan att öka sin avverkning, vilket skapar utsläppskrediter.
–Den föreslagna referensnivån kommer inte att spegla den troliga utvecklingen för kolupptaget i den brukade skogen under perioden 2021-2025. Det är det stora problemet. Vi tror inte att det är rättvisande. Naturvårdsverket vill att den ska vara trovärdig, säger Björn Boström på Naturvårdsverket till Altinget.