Det är professor Jens Peter Skovsgaard som för andra gången anlägger försöksytor. Valnötens snabba tillväxt och höga virkesvärde gör det intressant att undersöka hur man kan skapa ett fungerande odlingssystem, anser han.
– Det finns en del mindre odlingar av valnöt i Götaland, men vi behöver veta mer om odling i större skala, vilka marker som är lämpliga, bra sorter och hur bestånden anläggs och sköts på längre sikt, säger han i ett nyhetsbrev från SLU Alnarp.
Valnöt betraktas som ett främmande trädslag och omges därför av restriktioner. Men Jens Peter Skovsgaard poängterar att det med dagens regler ändå är möjligt att prova nya trädslag. Och det är angeläget med tanke på klimatförändringarna.
– Vi är väldigt beroende av ett fåtal trädslag och riskerna ökar med ett förändrat klimat. Inte minst lever granen farligt med torrare somrar och varmare vintrar.
Jens Peter Skovsgaard tror att valnöt, liksom andra trädslag och växter, på naturlig väg kommer att förflytta sig hit när klimatet ändras.
– Man kan se odlingen av en del nya trädslag som assisterad migration, säger han.
För sex år sedan anlade han den första omgången snabbväxande valnöt på Bjärehalvön norr om Hallandsåsen. Det verkar lovande, trots en ganska sandig jord har höjdtillväxten varit en meter om året och mer än 90 procent av plantorna har överlevt.
I ett avverkningsmoget valnötsbestånd bör det finnas cirka 50 träd per hektar. Under bra förutsättningar kan diametern i brösthöjd vara cirka 60 centimeter efter 60 år, enligt Jens Peter Skovsgaard
De nya testerna görs i södra Sverige på tre platser med olika marktyper, nämligen moränmark, sandjord och lerjord. Utöver vanlig valnöt, kinesisk valnöt och japansk valnöt testas tre olika hybrider.