Biprodukterna används redan som fordonsbränsle (DME) och lignin som stabilisator i betong. Men är det en svällande marknad för de svenska skogsägarna som odlar den långsamtväxande långa fibern?
—Jag är inte så säker på det, säger Ola Hildingsson, vd på Domsjö Fabriker. Vi får inte glömma att alla de här alternativa cellulosabaserade produkterna som vi tillverkar går att framställa med korta fibrer.
Domsjö Fabriker kallar sig ”Det unika bioraffinaderiet” eftersom företagets hela produktion bygger på alternativ till traditionell cellulosaproduktion. Företaget är en kemiindustri.
—Vi har hittills investerat 1,5 miljarder kronor, och i år ytterligare 700 miljoner kronor i våra olika processer. Vårt företag har hittills haft god lönsamhet och vi räknar med att även den här senaste satsningen ska bli lönsam på sikt, fortsätter Ola Hildingsson. Men jag är tveksam till att nästa investering inom den cellulosabaserade industrin sker i Sverige.
Den kortfibriga fibern duger gott till de flesta alternativa produkter som är baserade på cellulosa. Och Ola Hildingsson menar att framtida stora investeringar kommer att ske i länder som Brasilien som erbjuder mycket lägre råvarukostnad och som dessutom redan nu har en hög teknologisk nivå med lägre lönekostnader.
Forskningsfältet ligger vidöppet och möjligheterna är enorma för cellulosabaserade material (PLA). Det menar Lars Wågberg, professor i fiberteknologi vid KTH Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Han pekar på bland annat nanocellulosan och aerogeler. Material som har låg täthet men kan absorbera gaser och vätskor i oerhörda mängder i förhållande till sin vikt. Materialet består till 95 procent av porer men är samtidigt osannolikt starkt.
—Lovande projekt finns, men fortfarande saknar forskarna förmågan att fokusera sin basforskning till verkligheten och knyta vettiga kontakter med marknadskänsla, menar han.
….
Läs hela artikeln i SKOGEN 6/11.
Text: Lars Åkerman larsakerman@telia.com
Du som är medlem kan läsa hela tidningen här»
