Resultatet har blivit ett omfattande och öppet verktygspaket som gör det möjligt för forskare, tjänstemän och programmeringskunniga skogsägare att bygga egna, avancerade analysverktyg för skoglig planering.
– Det är viktigt att arvet inte går förlorat, säger forskaren Carl Vigren vid SLU som har genomfört arbetet som ett sidoprojekt de senaste sju åren.
Han har strukturerat skogliga modeller och funktioner på ett enhetligt och användarvänligt sätt. Materialet är fritt tillgängligt på Microsofts molnbaserade plattform Github, där det dokumenterade materialet finns paketerat för att enkelt kunna integreras i digitala produkter inom skogsbruket.
– I dokumentationen finns också exempel på hur man sätter ihop beräkningar. Min förhoppning är att det ska vara en naturlig plats där man jämför och diskuterar för att successivt göra samlingen starkare, säger Carl Vigren.
Ett centralt motiv bakom arbetet är behovet av en gemensam skoglig modellbas, där sektorn kan enas kring hur beräkningar görs och vilka funktioner som används. Detta skulle skapa transparens och jämförbarhet och göra det lättare för nya digitala aktörer att bygga vidare på etablerad kunskap i stället för att uppfinna egna varianter.
För skogsägare som är kunniga inom programmering kan också formlerna användas för att till exempel göra en prisberäkning vid en avverkning utifrån en prislista.
– Allt som behövs är vetgirighet, ett skogligt intresse och grundläggande programmeringskunskaper, säger Carl Vigren.
Han påpekar dock att den som inte är van vid programmering förmodligen kan få hjälp av en AI-modell.
– Formelpaketet är skrivet på ett sådant sätt att såväl användare som AI lätt ska kunna orientera sig och känna igen återkommande strukturer. Eftersom det är öppet tillgängligt är det dessutom lätt att koppla det direkt till en diskussion med en AI.