Artskyddsregler som kräver att varje avverkningsanmälan granskas, samtidigt som helt nya uppdrag har tillkommit, gör att dagens resurser inte räcker. Det är budskapet i myndighetens budgetunderlag till regeringen.
I februari fick Skogsstyrelsen exempelvis ansvar för EU:s nya avskogningsförordning. Det innebär bland annat att kontrollera produkters ursprung, de får inte ha orsakat avskogning eller skogsförstörelse.
– Om vi inte får resurser att införa och tillämpa den nya EU-förordningen som det krävs av oss kan Sverige hamna i EU-domstolen. Det kan också påverka förtroendet negativt för svenskt skogsbruk. Därför är ett resurstillskott nödvändigt, säger generaldirektör Herman Sundqvist i ett pressmeddelande.
Han har tidigare påpekat att nya krav på granskning av avverkningsanmälningar gör att handläggningen måste förstärkas. Så även denna gång.
Enligt Skogsstyrelsen har domstolsutslag drivit på en utveckling som gör att varje enskild anmälan måste bedömas utifrån hur skyddade arter kan påverkas.
Just nu går en så stor del av Skogsstyrelsens resurser till att hantera artskyddsärenden att de tvingas prioritera ner andra obligatoriska uppdrag, hävdar myndigheten.
Den vill också ha förstärkt kassa för att öka IT-säkerheten. Skogsstyrelsen hanterar allt större informationsmängder, exempelvis beslutsunderlag som innehåller geodata. Detta ihop med omvärldslägets ökade risk för sabotage gör att man hävdar ett stort investeringsbehov i IT-miljön.
Sammantaget äskar Skogsstyrelsen 45 miljoner mer 2025, 85 miljoner 2026 och 110 miljoner 2027 jämfört med dagens nivå.