När förstod ni att det är nya arter?
– När min student Joel Levin och jag studerat bladformen och undersökt rönnarna molekylärt. Då såg vi att alla individer i populationerna är likadana. Därmed är det bevisat att de är två egna arter som uppstått som hybrider mellan rönn och finnoxel.
En Garderönn på södra Gotland.Hur har de lyckats korsa sig med varandra?
– Finnoxel och rönn är ganska nära släkt. Det blir ofta sterila hybrider mellan dem. Ibland uppstår dock hybrider som bildar frön asexuellt. De förökar sig på ett sätt som liknar jungfrufödsel – fröets embryo är en kopia av moderplantan. Fenomenet kallas apomixi och är rätt så vanligt i växtvärlden.
– Nu fortsätter rönnarna att föröka sig asexuellt med exakt likadana frön. De har bildat populationer både på Bungenäset, där de fått namnet Bungerönn, och på södra Gotland där de kallas Garderönn. De kan fortplanta sig, men de utvecklas inte mer.
Har upptäckten någon betydelse för skogsbruket?
– Nej, men särskilt Bungerönn verkar kunna bli vackra stadsträd. Och själva forskningen är viktig. Den lär oss mer om evolutionen, och om hur hybrider uppstår inom växtvärlden.
– Förutsättningen för denna hybridisering är att det finns finnoxel, som i sig är en hybrid mellan vitoxel och rönn. Den uppstår ofta på alvarmarker. Det är viktigt att vara rädd om dessa marker, de speciella förhållanden som råder här är grogrund för nya växtarter.
SKOGEN 2/2019