Nya trädarter upptäckta på Gotland

Bild för Karin Bernle Written by Karin Bernle On the
Blomskott på Bungerönn
Blomskott på Bungerönn.
BOTANIK. Många forskare har intresserat sig för de mystiska rönnarna på Gotland, men det var inte förrän Mikael Hedrén, professor och växtsystematiker på Lunds universitet, gick på djupet som man kunde bekräfta att de är egna arter.

När förstod ni att det är nya arter? 
– När min student Joel Levin och jag studerat bladformen och undersökt rönnarna molekylärt. Då såg vi att alla individer i populationerna är likadana. Därmed är det bevisat att de är två egna arter som uppstått som hybrider mellan rönn och finnoxel.

Annons
Annons

GarderönnEn Garderönn på södra Gotland.Hur har de lyckats korsa sig med varandra?
– Finnoxel och rönn är ganska nära släkt. Det blir ofta sterila hybrider mellan dem. Ibland uppstår dock hybrider som bildar frön asexuellt. De förökar sig på ett sätt som liknar jungfrufödsel – fröets embryo är en kopia av moderplantan. Fenomenet kallas apomixi och är rätt så vanligt i växtvärlden. 
– Nu fortsätter rönnarna att föröka sig asexuellt med exakt likadana frön. De har bildat populationer både på Bungenäset, där de fått namnet Bungerönn, och på södra Gotland där de kallas Garderönn. De kan fortplanta sig, men de utvecklas inte mer.  

Har upptäckten någon betydelse för skogsbruket?
– Nej, men särskilt Bungerönn verkar kunna bli vackra stadsträd. Och själva forskningen är viktig. Den lär oss mer om evolutionen, och om hur hybrider uppstår inom växtvärlden.
– Förutsättningen för denna hybridisering är att det finns finn­oxel, som i sig är en hybrid mellan vitoxel och rönn. Den uppstår ofta på alvarmarker. Det är viktigt att vara rädd om dessa marker, de speciella förhållanden som råder här är grogrund för nya växtarter.

SKOGEN 2/2019

 

Publicerad:
Bild för Karin Bernle
Karin Bernle
Frilansjournalist
  • Veronika Holmsten

    Kampsportaren fann drömyrket

    Kategorier: Ny på jobbet, skogsjobb
    ELDDOP Veronika Holmsten fick en tuff start som produktionsledare hos Stora Enso i Ljusdal i maj. Sommarhettan skapade extrema förhållanden för avverkningslagen. Men hon stortrivs med jobbet.
  • Annons
  • Granbarkborren värsta skadegöraren

    Skadorna på skogen ökade kraftigt under förra året på grund av torka och värme. Mest omfattande skador orsakades av granbarkborren.
  • Skogsskador gör att fler vill avverka

    Storm och barkborre har satt avtryck i avverkningsanmälningarna. Arealen som skogsägare anmälde ökade med 16 procent i mars jämfört med motsvarande månad 2018. 
  • Annons
  • Stormvirke räddas genom utskeppning

    Stormen Alfrida i början av januar fällde minst en halv miljon kubikmeter skog varav det mesta i Uppland. Tack vare ett omfattande samarbete kan nu utskeppningarna av stormvirke börja.
  • ”Den svenska skogen –  bioekonomins välsignelse”

    Den hållbara svenska skogen är en välsignelse när vi tar ett steg framåt för att ställa om till bioekonomi. Det sa näringsminister Ibrahim Baylan när han inledningstalade på Bioekonomiskt forum i Stockholm.
  • Annons