Låst artikel för våra prenumeranter
Vänligen besök din profilsida för att se vilka av våra produkter som du har tillgång till samt mer information.
Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.
Var vänlig ladda om sidan
Vill du läsa hela artikeln?
Då behöver du bli prenumerant på Tidningen Skogen, en helt oberoende tidning för ett lönsamt skogsbruk och god naturvård.Skoglig läsning under hela året där du får nörda ner dig i skogsskötsel, virkesmarknad och teknik.Du har även valmöjligheten att bli medlem i Föreningen Skogen för att ta del av ännu mer kunskap genom exkursioner och digitala skogsfrukostar.
- Tillgång till artiklar på skogen.se
- Tidningen Skogen hem till brevlådan (11 nr)
- E-tidning
- Mediaarkiv
Redan prenumerant?
En skogsbilväg är en investering för framtiden som ger möjlighet till ökat netto på din skog genom att du minskar drivningskostnaden och därmed avverkningskostnaden samtidigt som du höjer värdet på din fastighet”.
Citatet ovan är hämtat från ett enskilt företag, men budskapet är i princip detsamma från nästan alla virkesköpande organisationer: Skogsbilvägar är lönsamt för virkesaffären.
Dan Lindström som är specialist inom produktions- och försörjningssystem på Skogforsk har ägnat en stor del av karriären åt det här med skogsbilvägar. Han tycker att mantrat om lönsamma vägar är förenklat.
– Det sägs i branschen att om det är mer än 300 meters skotningsavstånd är det alltid värt att bygga väg. Det håller jag inte med om. Det här måste man räkna på från fall till fall, säger Dan Lindström.
Knäckfrågan när det gäller lönsamheten i att bygga en ny väg handlar om att jämföra skotningsavståndet – och därmed skotningskostnaden – innan vägen är byggd med samma avstånd när vägen finns på plats. Att transportera virket med skotare är nämligen mycket dyrare än med lastbil och släp.
– Men blir det inte ett väsentligt kortare skotningsavstånd är det ingen mening med att bygga vägen. Det bör också vara ett ganska stort område som vägen ska betjäna och man bör ha flera avverkningar där vägen kommer till nytta, annars är det ingen bra affär, säger Dan Lindström.
Han rekommenderar markägargrannar att i större utsträckning samarbeta när det gäller anläggandet av nya vägar.
– Grannsamverkan är jättebra. Om du bara bygger på din egen fastighet är du låst där. Den bästa sträckningen av vägen kanske blir mycket bättre om man går in från en grannfastighet.
Tidigare var det betydligt vanligare med skogsbilvägar som hade flera delägare. När man kunde få bidrag till vägbyggen var det också ett krav för att få bidraget att det var flera delägare inblandande.
– I dag sker mycket av nybyggnationen på den egna fastigheten. Det där blir inte riktigt bra. Det byggs för många vägar, för tätt, i stället för att man tillsammans bygger en väg som kanske är lite längre men som blir billigare för varje fastighetsägare och som tar mindre skogsmark i anspråk.
Dan Lindström uppmanar också skogsägare att hålla det befintliga vägnätet i gott skick innan man bygger nytt:
– Det vill jag skicka med till alla som funderar på att bygga en ny väg; har man befintliga vägar som är i dåligt skick så är det bättre att lägga pengarna på att underhålla dem innan man bygger en ny.