Skogsstyrelsens grundutbildning för skogsbrukare är en tredagarskurs som till stor del äger rum i fält. Den anordnas på flera håll i landet och syftet är, som namnet antyder, att ge grundkunskaper i skogsskötsel, men också om miljömål och ekonomiska värden.
Kurserna är populära. På tre av tolv orter var omgångarna i september fullbokade redan i juni.
Patrik Karlsson som till vardags är sakkunnig på insekts- och svampskador på myndigheten brukar hålla kurser.
– Grundutbildningarna är jätteroliga. Deltagarna är öppna och kunskapstörstande, stämningen är riktigt god, säger han.
Att träffas i verkliga livet är viktigt, tycker han.
– Jag brukar börja med att fråga vilket mål de har med sin skog. I de diskussionerna kan man känna av hur man ska gå vidare.
Men Patrik Karlsson har märkt att han, en inbiten skogsmänniska och yrkesverksam, har fått vänja sig av med vissa uttryck.
– Jag kan inte slänga mig med termer som proveniens eller låga. Om man inte har varit verksam i skogsbruket så kan man förstås inte veta vad de betyder.
Under kursdagarna ska de nyblivna eller blivande skogsägarna få en bild av olika skötselmetoder samt de rättigheter och skyldigheter man har. Praktiska moment som plantering, röjning och mätning av grundyta med relaskop gås igenom.
Man är nyfiken på sin skogs historia, oftast långt bakåt i tiden, och kultur- och fornlämningar.
Frågorna som deltagarna ställer är väldigt många, till Patrik Karlssons glädje.
– Det går nästan inte att säga vilka de typiska frågorna är. Deltagarna kan vilja veta hur mycket jag tror att deras egen skog kommer att växa, hur man får till god naturvård, vad en markberedning kostar eller hur mycket jag tror att de ska få betalt för en avverkning.
Frågorna skapar goda tillfällen att prata om hur både virkespriser och boniteter är väldigt varierande i Sverige, funderar Patrik Karlsson.
Något som brukar väcka intresse är Mina sidor på Skogsstyrelsens webb.
– Man är nyfiken på sin skogs historia, oftast långt bakåt i tiden, och kultur- och fornlämningar.
Under kurserna blir det också mycket småprat som även det ibland kan leda till nya insikter.
– När vi pratar om olika trädslag har det väckt förvåning att contortatall är det tredje vanligaste planterade trädslaget. Många tror att det är björk, säger Patrik Karlsson.
På tal om björk finns det även annat som förvånar.
– Att björken behöver en krona som utgör minst hälften av trädet för att växa bra verkar vara ganska okänt.
Gå med i ett nätverk. Att träffa andra skogsägare är oslagbart.
Någon typisk deltagare finns inte, enligt Patrik Karlsson.
– Åldersspridningen är på mellan 18 och 80 år. Någon har flera hundra hektar i Jämtland, en annan har femton hektar i Småland.
Men en sak har varit tydlig:
– Det är fler kvinnor än vad jag har sett på olika slags skogsdagar. Där brukar män dominera, här har det varit tvärtom, säger han.
När grundutbildningen närmar sig sitt slut vill deltagarna ofta veta hur de ska gå vidare i sin kunskapsinhämtning. Kruxet är knappast att det saknas utbud av kurser och webbsidor. Men vad ska man välja?
– Jag brukar tipsa om att gå in på Skogsskötselserien på Skogsstyrelsens sajt. Den är öppen för alla och där kan du hitta svar på frågor om nästan allt rörande skogsbruk.
– Men mitt allra viktigaste råd är: Gå med i ett nätverk. Att träffa andra skogsägare är oslagbart.
FOTNOT Proveniens är det geografiska område som ett frö har hämtats ifrån. Låga är ett liggande dött träd, en viktig livsmiljö för många arter.