Alla nyttor som skogen ger människan kallas för ekosystemtjänster. Ren luft, timmer, bär, viltkött, massaved, biobränsle och en motkraft i klimatförändringen är exempel på dessa, enligt Skogsstyrelsen.
– Det är första gången Skogsstyrelsen beskriver den betydelse skogens ekosystemtjänster har för vår välfärd, hur vi påverkar ekosystemtjänsterna både positivt och negativt och vilken status de har, säger Camilla Andersson, miljöstrateg på Skogsstyrelsen, i ett pressmeddelande.
Vi är helt beroende av dem för att behålla vårt välbefinnande och vår välfärd, betonar hon.
Samtidigt pekar rapporten också på att människan påverkar ekosystemtjänsterna på ett sätt som gör det nödvändigt med ökade insatser. Sju av de 30 listade nyttorna bedöms ha vad som kallas för otillräcklig status. Det handlar om att förbättra förutsättningarna för till exempel fisk från sjöar och vattendrag men också arbeta förebyggande mot stormskador, skadedjur och sjukdomar som drabbar skog.
Skogsbrukets utförande, klimatförändringar och kvävenedfall är några orsaker till den otillräckliga statusen, enligt rapporten.
– Rapporten pekar ut flera tjänster som kräver omedelbar uppmärksamhet. Här måste vi jobba vidare för att säkerställa skogens förmåga att långsiktigt generera många olika ekosystemtjänster även framöver, säger Camilla Andersson.
Bär, timmer och massaved och luftrening är några av de tjänster som bedöms ha en god status i dag.
– Jämfört med andra länder har Sverige ett väl utvecklat arbete för ett hållbart skogsbruk, men det finns, även för ekosystemtjänster med god status, en förbättringspotential, säger Camilla Andersson.
Syftet med rapporten, uppger Skogsstyrelsen, är bland annat att öka kunskapen i hela skogssektorn om skogens alla värden. Kunskap som sedan kan användas vid planering och prioritering av åtgärder i skogen.
Föreningen Skogen har tidigare i år kommenterat rapporten i ett remissvar. Där lovordas att ekosystemtjänster tydliggörs i ett strukturerat dokument. Men de poängterar att det är viktigt att Skogsstyrelsens arbete med ekosystemtjänster stannar vid att informera och inspirera. Här finns lärdom att dra av tidigare erfarenheter, skriver föreningens ordförande Monika Stridsman.
”När begreppet nyckelbiotoper infördes var detta – inledningsvis – ett framgångsrikt sätt att öka kunskapen och viljan till att bibehålla och skapa höga naturvärden. Intresset från brukarna var stort. Men sedan hände något. Nyckelbiotoper sattes mer och mer i motsattsförhållande till skogsbrukande. Och effekten blev att en nyckelbiotop gick från att vara eftersträvansvärd till något oönskat. Vi hoppas att beskrivningen av ekosystemtjänster inte ska utvecklas på samma sätt utan istället öka den kreativitet som finns hos brukare i dag – och som stimuleras av nuvarande skogspolitik med frihet under ansvar”, skriver Föreningen Skogen bland annat i sitt remissvar.