Låst artikel för våra prenumeranter
Vänligen besök din profilsida för att se vilka av våra produkter som du har tillgång till samt mer information.
Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.
Var vänlig ladda om sidan
Vill du läsa hela artikeln?
Då behöver du bli prenumerant på Tidningen Skogen, en helt oberoende tidning för ett lönsamt skogsbruk och god naturvård.Skoglig läsning under hela året där du får nörda ner dig i skogsskötsel, virkesmarknad och teknik.Du har även valmöjligheten att bli medlem i Föreningen Skogen för att ta del av ännu mer kunskap genom exkursioner och digitala skogsfrukostar.
- Tillgång till artiklar på skogen.se
- Tidningen Skogen hem till brevlådan (11 nr)
- E-tidning
- Mediaarkiv
Redan prenumerant?
Han skriver på bland annat Linkedin att regeringen tar ett nytt grepp om äganderätten och grundlagen. Detta genom att tillsätta en grundlagskommitté.
”Uppdraget är tänkt att vara brett. Men en avgörande fråga gäller rätten till ekonomisk ersättning för skogs- och markägare, när staten inskränker deras möjlighet att använda marken med hänsyn till olika miljö och naturvärden”.
Idag, fortsätter Gunnar Strömmer, är rättsosäkerheten stor. Markägare får tåla stora begränsningar exempelvis för att skydda biologisk mångfald, utan att få ersättning.
”Så kan vi inte ha det. Det måste finnas en klar och tydlig ersättningsrätt i grundlagen så att det enskilda ägandet står starkt även när andra intressen väger tungt”.
Det handlar inte om att hindra olika miljö- och naturmål, utan om att enskilda markägare inte ensamma ska bära kostnaden, poängterar han.
Beslutet om utredningen planeras att tas vid ett regeringssammanträde på torsdag nästa vecka, enligt pressekreterare Caroline Opsahl. Slutdatum för utredningen är om 14 månader, alltså i augusti 2026.
Men en lagändring kan ske tidigast efter riksdagsvalet 2030. För att ändra en grundlag måste riksdagen dels fatta samma beslut två gånger, dels hålla ett riksdagsval mellan besluten.
Gunnar Strömmer påpekar att regeringen gjort ett tidigare försök under mandatperioden genom att tillsätta en grundlagsutredning. Men att man då inte hittade någon majoritet för att arbeta vidare med just äganderättsfrågorna.
KARIN LEPIKKO