Kalhyggen, Hormoslyr, Skogsdöd, Hotade arter, Fjällnära skog. Många minns vi rubrikerna från de senaste 50 årens skogsdebatt. Inte alltid minns vi detaljerna om när och hur och varför.
Jägmästaren och skoglige hedersdoktorn Karl-Göran Enander kan emellertid traverstera den gamle mannen i fänrik Ståls sägner Jo, därom kan jag ge besked, om herrn så vill, ty jag var med. Född 1930, uppvuxen i Västernorrland och med skoglig yrkesverksamhet såväl i Norrland som centralt inom svensk skogsförvaltning stämmer ty jag var med i allra högsta grad.
I boken Ekologi, skog och miljö. Vetenskap och idéer under 300 år återfinns de inledande slagorden. Men Karl-Göran Enander nöjer sig inte med att beskriva vad han upplevde. Man får faktiskt leta efter avsnitt som avslöjar hans egna tankar. I stället försöker han förstå vad han varit med om eller med hans egna ord försöka rekonstruera det förflutna, och förklara orsaken till en viss utveckling.
Spännande interaktion
Han kommer då in på det spännande spelet – eller interaktionen – mellan politik, media, forskning och näring. I denna strävan går han tillbaka till Fänrik Ståls tid och på vissa områden ännu längre för att hitta förklaringar. Boken ger därför också en intressant beskrivning över utvecklingen av det vi i dag kallar ekologisk vetenskap, liksom också hur man såg på naturen, t ex i konsten och inom friluftslivet.
Och – konstaterar han: När man återvänder från en resa till det förflutna, som historieforskning innebär, har man ofta en ny syn på tillvaron. Jag är övertygad om att många läsare av denna bok – beroende på utgångsläget – också kommer att få en reviderad syn på en viktig samhällsektors utveckling.
K-G Enander har sedan sin pensionering publicerat ett stort antal skrifter och artiklar, t ex om Skogsvårslagen 1903 – (vår första) , Skogsbrukssätt och skogspolitik 1900-1950 resp. 1950-2000, Skoglig miljöpolitik, Svensk Skogsforskning, När moderniseringen nådde skogsbruket, Ekologi och skogsanvändning under Linnés århundrade, Ekologi, naturskydd och skogsbruk under Darwins århundrade.
Värdefulla diskussionsavsnitt
Denna hans senaste skrift knyter ihop delarna till utvecklingen under de senaste 300 åren. Det känns bra att ha allt samlat i en volym. Då accepterar man också överlappningar och ibland bristande övergångar mellan olika avsnitt, som det alltid är risk för när man lägger samman. Särskilt värdefulla blir de Diskussionsavsnitt som avslutar många av de 16 kapitlen. En fördel med sammanläggningen är att många kapitel kan läsas var för sig.
Det finns många intressanta observationer i denna spännande bok som borde läsas av såväl framtida skogsbrukare, rådgivare, forskare och beslutsfattare som en intresserad allmänhet.
Några har man hört otaliga gånger förr men glömmer så lätt bort, t ex att skogen vid 1900-talets början var helt förödd i stora delar av Sverige. Arbetet med återbeskogningen får sitt särskilda kapitel.
Tankeväckande för skogsakademiker
Skogsakademiker borde särskilt notera att K-G Enander avslutar en omfattande genomgång av undervisningsmaterial och publikationer från 1800-talet med: Det som presenterades som nyheter i till exempel dagens skogsskötsel kan ofta ha varit känt av skogseliten på 1800-talet. Det ger vatten på min kvarn att dagens forskare också bör känna sin disciplins historia. Inte minst gäller detta inom tillämpade, komplexa discipliner som skogsskötsel, som också skall beakta omloppstider på ibland mer än 100 år.
Intressant är också beskrivningen av svenska ekologers och markforskares stora insatser, även sett i ett internationellt perspektiv. Skogsbrukssättens påverkan på marktillståndet anger K-G Enander som det viktigaste att värna om i miljövården. Han visar också med många exempel den tröghet med vilken praktiken tagit till sig nya forskningsrön.
De stora miljöfrågorna undveks
En annan observation gör han efter en genomgång av (den bristfälliga) lagstiftningen på skogens och naturvårdens område vid mitten av 1900-talet: Sådan var den legala situationen och myndigheternas inställning, när allmänhetens och de framväxande miljörörelsernas missnöje med skogsbrukets metoder byggdes upp på 1960-talat, och kom kraftigt till uttryck från början av 1970-talet. Och något längre fram: En komplicerad fråga är varför regering och riksdag, SNF och folk i allmänhet fram till 1960-talet undvek de verkligt stora miljöfrågorna, nämligen de som rörde vattenkraften, skogarna, vatten och luftföroreningarna.
Det är således ingen memoarbok som K-G Enander skrivit. Hans egen erfarenhet under ett långt skogligt liv ger emellertid boken en särskild dimension. Detta att ha varit med och att utifrån egna erfarenheter reflektera över voffor gör di på dette viset ger framställningen ett stort mervärde. Man skulle önska sig att andra med personlig erfarenhet från spännande skeden inom de gröna näringarnas utveckling följde K-G Enanders exempel. Det finns mycket att berätta, inte minst för målgruppen den kommande generationen.
Mårten Carlsson
Professor em. Mårten Carlsson, Preses i Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien (KSLA), Rektor för Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) 1982-94.
Boken är utgiven av SLU, Institutionen för skogsskötsel, Box 7070, 750 07 UPPSALA. Tel. 018-67 10 00. Fax: 018-67 20 00