Samtidigt skapar bristfällig gallring täta, mörka skogar och nu uppmanas skogsägarna i Storbritannien att ta fram sågen, rapporterar The Economist.
Efter två världskrig var andelen skogsmark i England nere på låga 5 procent. Det utlöste en statlig planteringsvåg fokuserad på snabbväxande barrträd som nordamerikansk sitkagran.
I dag växer den brittiska skogsarealen med ungefär 1 procent vartannat år. Men målet med nyplanteringarna har ändrats.
I stället för virkesproduktion prioriteras nu ett artrikt lövträdsbestånd för att skapa biologisk mångfald och binda kol.
Brittisk skog
- Låg skogsandel: Storbritannien är ett av Europas skogsfattigaste länder, med en skogsareal på cirka 13 procent. Brittisk virkesimport har varit av stor betydelse för framväxten av den svenska skogsindustrin.
- Arealen växer: Den brittiska skogsarealen ökar med cirka 1 procent vartannat år. Under tolvmånadersperioden fram till april 2026 planterades drygt 13 000 hektar ny skog.
- Historisk granfixering: För att säkra virkesreserven efter 1919 satsades enorma resurser på snabbväxande barrträd.
- Eftersatt gallring: Skogarnas genomsnittliga grundyta har mer än tredubblats sedan 1971. De täta krontaken stänger ute ljuset, vilket nu driver krav på aktiv plockhuggning och kontinuerliga uttag för att bevara skogarnas naturvärden.
Källa: The Economist
Täta kronor stänger ute ljuset
Satsningen på nyplantering i kombination med eftersatt skötsel har dock skapat friktion i bestånden, skriver The Economist.
Det täta krontaket stänger ute ljuset, vilket gör att vissa växter, som blåklockor, breder ut sig medan ljusälskande arter försvinner.
För att bevara naturvärdena uppmanas nu skogsägare att aktivt öppna upp krontaket. Rådet är att plocka ut enskilda träd, likt den plockhuggning som ofta är på tal i Sverige i dag.