Nåja, jag får gilla läget. Älgen är också trevlig och nästa höst fyller den säkert en frysbox någonstans. Det är en inställning som jag delar med många som bara äger en skärva skog.
Värre är det för alla som har tallmarker att föryngra. Varje år kommer dystra resultat från inventeringar av älgskadorna. Är de acceptabla? Som bekant har samsynen mellan jägare och skogsägare varit dålig. År 2009 gjordes en enkät där 54 procent av de jägare som inte själva ägde mark tyckte att det fanns för lite älg. Samma uppfattning hade bara var tionde markägare som inte jagade.
Det ligger en del i vad Jägareförbundets Fredrik Widemo konstaterar: ”För en skogsägare med omfattande skador kan det förstås vara provocerande att halva jägarkåren tycker att de ekonomiska skadorna är små.”
Men helt nyligen presenterade SLU och Jägareförbundet en ny studie, genomförd i fjol. Jägarna som tyckte att det fanns för lite älg hade på fyra år minskat från 54 till 37 procent. Det verkar hålla på att vända!
Under perioden har den nya älgförvaltningen införts. Man kan hoppas att den skapat en bättre dialog mellan jägare och markägare. Det får den kommande utvärderingen av förvaltningen visa.
Men redan nu verkar det tydligt att attityden förändras med ökad kunskap. Inventeringarna har utvecklats de gångna åren och studier visar att älgförvaltningsområden som genomfört mycket älginventering kommer närmare de mål man satt upp för avskjutningen. Alltså: Ta med jaktkamraterna på mer inventeringar!
Intresset är fortfarande väldigt olika för olika inventeringsmetoder och mellan olika delar av Sverige. Då kan kanske de signaler om minskade skador som kommer från älgbetesinventeringen i år bli en stadig trend!
De studier som presenterades på Jägareförbundets älgseminarium nyligen gav också många andra kunskaper som kan användas för att skapa större samsyn om älgen. Till exempel vill jägare i vargområden ha mer älg än i björnområden. Båda tar älg men vargen tar också hundar – och hundarna behöver söka ut mindre vid hög älgstam. Utifrån sådana insikter kan man resonera vidare.
Många har påpekat att viltförvaltning handlar mer om hantering av människor än av djur. Med en spirande koll på verkligheten börjar det ändå bli lättare att samsas.
SKOGEN 9/2014