Låst artikel för våra prenumeranter
Vänligen besök din profilsida för att se vilka av våra produkter som du har tillgång till samt mer information.
Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.
Var vänlig ladda om sidan
Vill du läsa hela artikeln?
Då behöver du bli prenumerant på Tidningen Skogen, en helt oberoende tidning för ett lönsamt skogsbruk och god naturvård.Skoglig läsning under hela året där du får nörda ner dig i skogsskötsel, virkesmarknad och teknik.Du har även valmöjligheten att bli medlem i Föreningen Skogen för att ta del av ännu mer kunskap genom exkursioner och digitala skogsfrukostar.
- Tillgång till artiklar på skogen.se
- Tidningen Skogen hem till brevlådan (11 nr)
- E-tidning
- Mediaarkiv
Redan prenumerant?
Mycket bra har gjorts för att bevara kulturarvet i det svenska skogsbruket, enligt Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien (KSLA), men användning och utveckling av miljöer och föremål släpar efter. Det gör att inte tillräckligt många kan ta del av det som finns.
En projektgrupp inom akademien har därför tagit på sig uppdraget att göra något åt detta.
– Vi behöver förstå historien, var vi kommer ifrån och vart vi är på väg. Jag som har jobbat med skog i hela mitt liv ser den nog på ett annat sätt än medelsvensken. Om jag skulle fråga någon på stan vad en kolbotten är så tror jag att många helt naturligt skulle säga att det är ett slags pannkaka, säger Elisabet Salander Björklund som tillsammans med Karin Perers är projektledare.
Många idéer och uppslag kommer att behandlas inom projektet som fortsätter under 2026 och 2027, bland annat digitalisering av skogliga museer och samlingar. Särskilt inbjudna gäster bjuds in till rundabordssamtal, där avsikten är att diskutera tankar och idéer om de skogliga samlingarnas framtida hantering.
– De större museerna i Siljansfors och Lycksele har kommit en bit på väg, men det finns också mängder av samlingar hos hembygdsföreningar och mindre museer, säger Elisabet Salander Björklund.
Ett annat initiativ är att utveckla ett samarbete med Skansen i Stockholm för att informera om och väcka nyfikenhet för det skogliga kulturarvet.
Under nästa år planerar man att genomföra workshops om vilken roll skogarnas kulturarv kan ha för turism och besöksnäringen.
– Hur kan vi tillgängliggöra skogliga kulturarvspunkter längs vandringsleder – det är en sak vi kommer att jobba med, säger Elisabet Salander Björklund.
Hon understryker vikten av att en myndighet får ansvaret för ett helhetsgrepp på skogarnas kulturarv. Som det är i dag landar det på flera instanser, bland andra Skogsstyrelsen, Riksantikvarieämbetet och länsstyrelserna.
– Vi tror att det är viktigt att någon får huvudansvaret, annars finns risken att det hamnar mellan stolarna.