Virkespriser: Nu ska statistiken bli bättre

I Norge avverkades förra året sammanlagt 12,5 miljoner skogskubikmeter, i Finland drygt 62 miljoner och i Sverige drygt 87 miljoner. Den svenska virkeshandeln är alltså ensam värd mer än den totala volymen i de båda grannländerna. Ändå är prisstatistiken sämst i Sverige.

Fram till och med för första kvartalet i år har Skogsstyrelsen publicerat genomsnittliga priser för leveransvirke, men nu är det slut med dessa publiceringar. Anledningen är att leveransvirke utgör mindre än tio procent av den totala volymen.

Skogsstyrelsen har därför under en tid arbetat för att få ett större statistikunderlag. Eftersom den tidigare prisstatistiken för leveransvirket har köpts in från Biometria, fanns först förhoppningen om att även kunna köpa data för avverkningsuppdrag, men det blev stopp hos Biometria.

– Vi gjorde en hemställan, men det gick inte eftersom varje företag äger sina egna data, säger Linn Christiansen som är statistikansvarig på Skogsstyrelsen.

Till stöd för sitt arbete har Skogsstyrelsen en ny föreskrift om att virkesköparna måste lämna in uppgifterna.

Därför har Skogsstyrelsen inlett ett eget arbete med att samla in uppgifter från alla virkesköpande företag, ett drygt hundratal.

– Vi frågar alla köpare och vi frågar om det totala priset, inklusive premier, för leveransvirke och avverkningsuppdrag, säger Linn Christiansen.

Det har varit ett tidsödande arbete med att först skicka ut en enkät, berättar hon, och sedan i många fall också ringa och påminna.

Till stöd för sitt arbete har Skogsstyrelsen en ny föreskrift om att virkesköparna måste lämna in uppgifterna. Den gäller från den första april i år.

– Den tyngden har vi, men det är viktigt med en bra dialog, säger Linn Christiansen.

I oktober ska prisstatistik för de två första kvartalen i år vara klar.

– Det är en ny uppgift att samla in statistik och det tar tid innan alla blir vana vid att svara.

Ambitionen är att prisstatistik därefter ska publiceras varje kvartal för samma sortiment som tidigare, det vill säga sågtimmer av gran och tall, massaved av gran, tall och löv samt bränsleved. Statistiken kommer att vara uppdelad på de fyra landsdelarna norra respektive södra Norrland, Svealand och Götaland.

– Jag tycker det går ganska bra. Det är en ny enkät och alla har olika förutsättningar för att lämna uppgifterna, säger Linn Christiansen.

Varför har ni inte gjort det här arbetet tidigare?

– Det är inte jättelätt. Den tidigare källan har varit effektiv, men volymerna för leveransvirke i den gamla statistiken har minskat med hälften sedan 1995, säger Linn Christiansen.

Skogsstyrelsens förhoppning är att skogsägare och alla andra intresserade ska ha tillgång till bättre prisstatistik relativt snart. När alla blir vana vid de nya rutinerna blir fördröjningen för statistiken troligen inte heller lika stor, hoppas Linn Christiansen.

SÅ FÅR NORGE HELTÄCKANDE SIFFROR

Underlaget för prisstatistiken är nästan hundra procent i Norge, i Finland drygt 90. Premier är inte med, men i grannländerna är de inte lika stor del av priset.

I Norge har myndigheten Landbruksdirektoratet ett stort underlag för sin virkesprisstatistik.

– Vi har uppgifter om vad varje enskild skogsägare fått betalt, men de är inte offent­liga, säger seniorrådgivare Reidun Gomo.

Hon förklarar att statistikerna på myndigheten räknar ut ett genomsnittspris för riket varje månad samt för varje fylke, det vill säga län. Informationen är uppdelad på sågtimmer av gran och tall, massaved av tall, gran och löv, samt energived.

Det är aldrig svårt att få in uppgifterna, enligt Reidun Gomo.

– Det är en plikt att lämna in uppgifterna. Vi har haft en föreskrift under många år, säger hon.

I grannländerna anses tillägg inte utgöra någon stor del av det totala priset.

I den norska statistiken finns eventuella premier inte med och det gör de inte heller i Finland, men i grannländerna anses tillägg inte utgöra någon stor del av det totala priset.

I Finland kan den intresserade hitta prisstatistik för virkeshandeln på Naturresurs­institutet Lukes hemsida. Institutet, som lyder under departementet Jord- och skogsbruksministeriet, publicerar varje månad statistik för priserna på sågtimmer och massaved, uppdelade på gran, tall och björk.

Uppgifterna finns också uppdelade på de båda affärsformerna leveransvirke och rotförsäljning för åtta olika geografiska områden.

Statistiken är baserad på de priser som framgår av virkeshandelsavtalen mellan köpare och säljarna.

Uppgifterna i Finland kommer från de största virkesköparna och skogsvårdsföreningarna. De representerar drygt 90 ­procent av skogsindustrins inköpta virke från de privata skogarna. Virkesköparna sammanställer den volym de köpt och ett genomsnittspris, uppgifter som Luke sedan samlar in. Det är aldrig några svårigheter om att få in dem, enligt Jukka Torvelainen som är ­statistikansvarig på Luke.

”Virkesköpare tycker att bra och transparent prisinformation underlättar för virkeshandeln”, skriver han i ett mejl till SKOGEN.
Birgitta Sennerdal