Forskningsprojektet Skogsbrukets glömda hjältar vill lyfta fram de kvinnor som har fått en alltför undanskymd roll i berättelsen om skogsbrukets historia.
– Som forskare är det min skyldighet att bidra till en mer balanserad och korrekt historieskrivning, säger Lars Östlund, professor i skogshistoria vid SLU.
Det betyder bland annat att bilden av skogsarbetaren som en man måste kompletteras av till exempel kockornas erfarenheter medan de som var med ännu kan berätta.
Projektet finansieras av Skogssällskapet och drivs främst av Lars Östlund tillsammans med Anna Maria Rautio och Alexander Öbom på Skogsmuseet i Lycksele. Intresset utifrån har varit stort, bland annat från medier, vilket glädjer dem.
– Kvinnorna som läser här vid skogsfakulteten på SLU ser väldigt många män, både historiskt och idag, inom skogsvärlden. Men många kvinnor har aktivt arbetat med skog under perioden fram till 1950.
Kocka vid spisen i en skogsarbetarkoja, i tjänst för Bergvik & Ala Nya AB Risbergssjön i Hälsingland. Foto: Skogsbiblioteket/SLUNu får dessa glömda hjältar en mer rättvis beskrivning och kan ge inspiration och identifikation till nya skogsarbetare, kvinnor på skogsutbildningar och kvinnliga skogsägare.
– Det var vanligt att kvinnorna under det industriella skogsbrukets framväxt tog hand om småbruket när mannen jobbade i skogen. På så sätt var utvecklingen beroende av kvinnoarbete. Kvinnor har också själva arbetat som skogsarbetare, och framför allt fanns kockorna med ansvar för matlagning och ekonomi i skogsarbetarkojorna.
Där ligger fokus för projektet. Kockorna i norra Sverige ges genom forskningen en rättmätig plats i historieskrivningen och en möjlighet att berätta om vardag och ansvar i skogen.
– Vi arbetar med intervjuer av de kockor som i dag är runt åttio-nittio år och fortfarande minns och kan berätta. Det finns även dokument som dagböcker, ekonomiska redovisningar från skogskojorna, kursmaterial för kockorna och foton, berättar Lars Östlund. Det dyker hela tiden upp nya tips på källor och personer att intervjua och det tas tacksamt emot.
Historia är ett brett ämne som lockar många, och Lars Östlund hoppas på intresse från olika håll, inte bara från skogsnäringen. Projektet löper på även under nästa år och ska så småningom resultera i en utställning. Vetenskapliga artiklar publiceras utifrån intervjuerna och kanske hinner man sammanställa material till en bok.
Varför heter inte projektet Skogsbrukets glömda hjältinnor?
– Hjältinna för tanken till överstinna och postmästarinna och … Det låter lite konstigt, anser jag. Vi har valt att använda det könsneutrala ordet hjälte. Att man sedan upptäcker att det inte handlar om män – det tycker jag är bra, avslutar Lars Östlund.
Det blir kanske en tankevändare för fler än rutskjortorna i skogen.
MINNS DU? BERÄTTA!
Känner du en kvinnlig skogsarbetare, aktiv före 1950? Är du barn till en kocka? Eller har du andra tips om intervjupersoner och källor? Välkommen att höra av dig till Lars Östlund på SLU, lars.ostlund@slu.se, 070-511 12 99
SKOGEN 6-7/2017