Tall trivs bäst på magra marker. När trädslag sätts på för det lämpligast möjliga mark, så kallad ståndortsanpassning, skapas mer motståndskraftiga skogar. Därför har ett nationellt mål satts på att 80 procent av ny skog som sätts på magra marker efter avverkning ska bestå av tall. Skogsstyrelsen inventering av 45 000 provytor visar att målet är nått. På 82 procent av den magra marken har skogsägare planterat, sått eller självföryngrat med tall
– Efter många år av insatser och skogsägare som vågat välja tall trots risken för betesskador, så är det glädjande att vi nu nått en milstolpe i den svenska skogen. Om våra skogar är vitala och robusta så gynnar det både produktion och miljö, säger Lennart Svensson, skogsskötselspecialist på Skogsstyrelsen, i ett pressmeddelande.
Siffran 82 procent är ett medelvärde för de senast tre åren.
Bäst ser det ut i norra Norrland där andelen ligger på höga 89 procent och där man alltid legat över målet. Södra Norrland och Svealand har en tallandel på 83 procent. Sämre ser det ut i Götaland som trots kraftiga förbättringar sedan 2016, ligger på 55 procent.
Under en lång tid har det varit ett problem att gran planterats i allt större utsträckning. I främst landets södra och mellersta delar har man satt gran , på bekostnad av tallen, skriver Skogsstyrelsen. Det har gjorts bland annat för att markägaren vill undvika betesskador från älg och andra hjortdjur som gärna äter tall. Men när skogsägare föryngrar med gran efter en avverkning på marker där den inte trivs, då växer granen sämre och blir mer mottaglig för skador, inte minst granbarkborren, fortsätter man.
Om det inte sätts tillräckligt med tall, så ökar konkurrensen om fodret och därmed också betestrycket från viltet på den tall som finns i skogen, och problemen ökar, varnar myndigheten.