Nu kan skogsköp vara gynnsamt

Förra året steg priserna på skogsfastigheter med i genomsnitt 0,7 procent, enligt fastighetskonsultföretaget Svefa. Men det var stora skillnader mellan olika delar av landet.

I söder steg priserna med i snitt 2,3 procent. I mellersta Sverige sjönk de med 0,6 procent i snitt och i norr med 2,9 procent.

Uppgången var störst i Skåne och Jönköpings län med åtta respektive 3,6 procent. Jämtland och Gävleborgs län hade störst nedgång med minus 8,5 respektive 5,3 procent.

Att skogsfastighetspriserna går åt olika håll är ovanligt. Det brukar vara mer lika i landet.

– Jag tror att mängden spekulanter är avgörande, säger Paul Nord som är affärsområdeschef för skog och lantbruk på Svefa.

För några år sedan, när många ville köpa skog, var det också många som kunde tänka sig att köpa långt från sin hemort. Det medförde att de lokala köparna fick konkurrens av mer lång väga spekulanter och därmed trissades priserna upp.

I dag åker spekulanter inte lika långt, utan håller sig till sina närområden. Det medför att det finns få tänkbara köpare i vissa områden och kanske ingen konkurrens alls i andra.

Samtidigt steg virkespriserna i hela landet under förra året. I marsnumret av SKOGEN konstaterade vi att vårt beräknade pris för en slutavverkning steg med 19 procent för tall och 23 procent för gran i Götaland under perioden mars 2024 till februari 2025.

I Svealand steg  priserna med 27 procent för tall och 28 procent för gran under samma period. I södra Norrland steg tall och gran med 26 respektive 27 procent och i norra Norrland med 13 respektive 14 procent.

Det handlar alltså om stora prisuppgångar, även där de är som lägst.

– Virkespriserna brukar hjälpa till med att få upp fastighets priserna, men så är det inte i dag, säger Paul Nord.

Svefa konstaterar att i vissa fall överträffade rotnettot i slut avverkningar fastighetspriserna i kronor per skogs kubikmeter, vilket vi inte har upplevt på över 30 år.

– Det är i de områden där konkurrensen är lägre och det kan förekomma spritt över hela landet, säger Paul Nord.

Att köparna tvekar trots att mycket inom själva skogsbruket talar för ökad lönsamhet beror på andra faktorer än dem man hittar i skogen.

– Det är instabilt på världsmarknaden, i Sverige och på börsen. Det skapar osäkerhet för många och man drar sig för att skuldbelägga sig, säger Paul Nord.

Även Handelsbanken kom ny  ligen med en rapport om skogsfastighetsmarknaden som bland annat baseras på en enkät bland mäklare och  virkesköpare. I den tror många att priserna på skogsfastig heter stiger med två till fem procent under 2025, vilket signalerar en vändning på marknaden.

Begränsat utbud av fastig heter, höga virkespriser och förväntningar om lägre räntor talar för en prisuppgång i hela landet.

Under en webbsändning från banken konstaterades att det kan vara ett bra köpläge för skog.

– Det är många parametrar som står bra till. Det är stabila fastighetspriser, räntor har gått ner och virkespriser upp, sade Jesper Forsman på Handelsbanken som är länsansvarig i Uppsala och Västmanlands län.

Köparna är ofta redan skogsägare och när de tittar på objekt är ett av kraven att det ska passa in i det befintliga innehavet. Många är också mer nogräknade i dag och vill kunna avverka för att betala räntor och amorteringar.

– Virkesrika fastigheter med bra kassaflöde trumfar så kallade tillväxtfastigheter som är ungskogsdominerade, sade Jesper Forsman.

HÄR ÄR DET MEST LÖNSAMT ATT INVESTERA I SKOG

Bäst i Stockholm och sämst i Västernorrland. Svefas skogsfastighetsindex visar var skog bedöms vara mest lönsam som investering.

Många skogsägare är spekulanter om grannfastigheten blir till salu. Men var är det troligast att investeringen är bäst? Fastighetskonsultföretaget Svefa har i 15 år tagit fram ett skogsfastighetsindex för att hjälpa spekulanter att få en bild över investeringens möjligheter.

Det är inte bara själva skogen, virkespriserna, skogsfastighetens beskaffenhet och markens bonitet som har betydelse. Läget spelar också en stor roll för hur lönsam en investering kan komma att bli och län med större tillväxtregioner gynnas därför i indexet jämfört med glesbygdslänen.

Den som tänker sälja sin fastighet om tio-femton år vill att det ska finnas spekulanter och köpstark lokalbefolkning.

– Där den lokala marknaden är stark, där det finns en god befolkningsutveckling med bra löner, där står sig fastighetspriserna starka. Fastighetspriserna går inte bara att förklara med massavedspriset, säger Paul Nord som är affärsområdeschef för skog och lantbruk på Svefa.

Men även inom länen kan det förstås finnas skillnader. I Västerbotten är det till exempel stora skillnader mellan fastigheter nära Umeå och fastigheter i inlandet.
Birgitta Sennerdal

… OCH HÄR ÄR PRISERNA HÖGST – RESPEKTIVE LÄGST (KR/HA)