Varför blir betesskadorna bara värre? Är det målen som är fel satta? Eller efterlevs de för dåligt?
Södra skogsägarna vill veta varför betesskadorna fortsätter att öka, trots den nya älgförvaltningsplanen som riksdagen beslutade om 2012. Enligt den ska en älgförvaltningsgrupp ansvara för ett visst älgskötselområde och varje grupp ska bestå av tre ledamöter från jägarkåren och lika många från skogsägarna.
Grupperna ska bland annat föreslå kvoter för avskjutningar baserat på fodertillgång och skadenivåer.
Göran Örlander ger älgförvaltningen två år att vända utvecklingen. Foto: Karin LepikkoOmfattningen av betesskadorna på ungskog ska alltså vägas in i bedömningen, men efter sex år med den nya älgförvaltningen går utvecklingen i fel riktning, anser Södra. Skadorna på skog ligger dubbelt eller till och med flerdubbelt över de nivåer som anses acceptabla.
– Det måste till en bättre uppföljning av viltförvaltningen. Är det avskjutningsmålen som inte nås? Eller är de avskjutningsmål som länsstyrelsen godkänner för lågt satta? Det här behöver vi få svar på, säger Göran Örlander som är skogsstrateg hos Södra.
Södras föreningsstämma har därför beslutat att sätta en tidsgräns: Senast 2021 ska minst hälften av de områden i Götaland som inventeras av Skogsstyrelsen ha en acceptabel skadenivå, det vill säga max fem procent per år. Annars är det dags att se över nuvarande modell.
– Vi lägger mycket arbete på viltförvaltning och har hittills trott på den rådande modellen. Men om det inte skett en förbättring i slutet av 2021 måste något förändras, säger Göran Örlander.
SKOGEN 10/2018