Vår puls, våra steg och sömnens kvalitet är bara början på allt vi kan hålla koll på hos oss själva med någon av de över 300 000 hälsoappar som finns för telefonen. Snart har vi kontinuerlig mätning av mängden mjölk i våra kylskåp, och i skogen är i stort sett vartenda träd redan inskannat och uppmätt för användning av skogsägaren eller andra.
Mättekniken kombineras med en snabbt ökande kunskap om det som vi mäter.
Du läser nu ett smakprov ur tidningen SKOGEN.
Testa SKOGEN! Digitala utgåvor ingår»I januarinumret av SKOGEN tittar vi närmare på skogens klimatnytta. Samhällets förmåga och vilja att mäta och styra den nyttan växer snabbt.
Om tio år, klimatmålens år 2030, vet vi hur den här utvecklingen förvaltades. Antingen har samhället tagit initiativet och skräddarsytt reglerna för ett klimatvänligt skogsbruk in i minsta detalj. Eller så har skogsnäringen tagit kontrollen över kunskapssamhället och kunnat driva utvecklingen själv.
Vi har redan sett det här hända kring den biologiska mångfalden. Allt mer fakta kommer fram och blir allt svårare att blunda för. Ett tecken i tiden var också när markägaren nyligen fick avverka i det omskrivna lavskrikemålet. Utredningen av hur lavskrikan påverkades var inte tillräckligt grundlig. Myndigheterna fick bakläxa: Ta fram mer fakta!
Ännu styrs mycket av naturvården av kunskaper om ett ganska litet antal typarter eller artgrupper. Det är inte svårt att se framför sig hur forskningen i framtiden har samlat mycket mer kunskap om behoven hos var och en av de 60 000 arter som finns i Sverige. Och satt ett chip på var och en för att mäta hur de mår i varje län och varje skog.
Mätsamhället ställer oss inför stora utmaningar.
Hur kan vi styra mot samhällsmålen utan att detaljstyra hur varje art ska förvaltas? Varje träd odlas?
Och hur ska målen formuleras? Dagens utopiska mål om att även de naturligt mest sällsynta arterna ska blåsas upp till ”gynnsam bevarandestatus” oroar.
Bengt Ek, chefredaktör och ansvarig utgivareOch vem ska äga alla nya mätdata från skogen? Data om snart sagt varje träd är offentlig via laserskanningen. Avverkningsanmälningarna, nya som gamla, ligger ute på webben.
Vart tar lusten till brukandet vägen när alla vet allt om skogen – och vill styra i sin riktning? Frågorna hopar sig kring vår nya mätbara värld.
SKOGEN 1/2020