Nu  börjar  mätandets  årtionde

Bild för Bengt Ek Written by Bengt Ek On the
Om 1920-talet förknippas med tillväxt, vetenskap, konst och flärd så lär 2020-talet bli mätandets årtionde. Aldrig har vi kunnat mäta så mycket som nu. Och utvecklingen galopperar. Vart ska vi låta den ta vägen?

Vår puls, våra steg och sömnens kvalitet är bara ­början på allt vi kan hålla koll på hos oss själva med någon av de över 300 000 hälsoappar som finns för telefonen. Snart har vi kontinuerlig mätning av mängden mjölk i våra kylskåp, och i skogen är i stort sett vartenda träd redan inskannat och uppmätt för användning av skogsägaren eller andra.
Mättekniken kombineras med en snabbt ökande kunskap om det som vi mäter. 

Annons
Annons

Tidningen SKOGENDu läser nu ett smakprov ur tidningen SKOGEN.
Testa SKOGEN! Digitala utgåvor ingår»
I januarinumret av SKOGEN tittar vi närmare på skogens klimatnytta. Samhällets förmåga och vilja att mäta och styra den nyttan växer snabbt.

Om tio år, klimatmålens år 2030, vet vi hur den här utvecklingen förvaltades. Antingen har samhället tagit initiativet och skräddarsytt reglerna för ett klimat­vänligt skogsbruk in i minsta detalj. Eller så har skogsnäringen tagit kontrollen över kunskapssamhället och kunnat driva utvecklingen själv.

Vi har redan sett det här hända kring den biologiska mångfalden. Allt mer fakta kommer fram och blir allt svårare att blunda för. Ett tecken i tiden var också när markägaren nyligen fick avverka i det omskrivna lavskrikemålet. Utredningen av hur lavskrikan på­verkades var inte tillräckligt grundlig. Myndigheterna fick bakläxa: Ta fram mer fakta!

Ännu styrs mycket av naturvården av kunskaper om ett ganska litet antal typarter eller artgrupper. Det är inte svårt att se framför sig hur forskningen i fram­tiden har samlat mycket mer kunskap om behoven hos var och en av de 60 000 arter som finns i Sverige. Och satt ett chip på var och en för att mäta hur de mår i ­varje län och varje skog.

Mätsamhället ställer oss inför stora utmaningar. 
Hur kan vi styra mot samhällsmålen utan att detalj­styra hur varje art ska förvaltas? Varje träd odlas? 
Och hur ska målen formuleras? Dagens ­utopiska mål om att även de naturligt mest sällsynta arterna ska blåsas upp till ”gynnsam bevarandestatus” oroar.

Bengt Ek, chefredaktör och ansvarig utgivareBengt Ek, chefredaktör och ansvarig utgivareOch vem ska äga alla nya mätdata från skogen? Data om snart sagt varje träd är offentlig via laserskanningen. Avverkningsanmälningarna, nya som gamla, ligger ute på webben. 

Vart tar lusten till brukandet vägen när alla vet allt om skogen – och vill styra i sin riktning? Frågorna hopar sig kring vår nya mätbara värld.

SKOGEN 1/2020

Publicerad:
Bild för Bengt Ek
Bengt Ek
Chefredaktör och generalsekreterare
  • Grangallrat

    Här gallras mot gnaget

    VILTSKADOR. I ett småländsk granbestånd pågår just nu ett experiment. Här gallras bara längs med varannan stickväg för att man ska kunna se om omfattningen av kronhjortens skador påverkas. 
  • Annons
  • Mellanskog gör rekordutdelning

    Mellanskog delar ut drygt 56 miljoner kronor till sina 26 000 medlemmar. Det är den högsta utdelningen i skogsägarföreningens historia.
  • Magnus Ekström

    Rotpost kan öka i vår

    SÄLJFORM. För några år sedan var marknaden för rotposter och leveransrotköp glödhet. Med sjunkande timmerpriser har den svalnat rejält, men kan kanske komma igång igen i vår, säger Magnus Ekström som är skogsrådgivare på Hushållningsällskapet.
  • Annons
  • Byråkrati förvärrar rekryteringsproblem

    Skogsvårdsföretagen är beroende av utländsk personal men har mycket svårt att rekrytera. Situationen förvärras av valutanackdelar och segdragen byråkrati. 
  • Busas det i din skog?

    Har du råkat ut för problem med skador på nyplanterad skog efter skoterkörning? Kanske får du störande besök av andra fordon eller lösspringande hundar? Eller används skogen som dumpningsplats? Eller möts du av besökare som precis som du förstår att njuta av och vara rädd om skogen? Svara på Månadens fråga!
  • Annons