Hur känns det att få kvisten?
– Nu är man slut som rebell! säger han lite glatt.
Alrik är en temperamentsfull mångsysslare. Skogsteknikern och den före detta skogsjournalisten har hållit på med röjning i i de sydsvenska ungskogarna i snart fyrtio år. Han har även utvecklat en kedjeröjsåg som tillverkas och säljs av Husqvarna.
– Utvecklingsarbetet har tagit femton år och varit tungt. När jag, som är praktiker, visat potentialen i ny teknik har jag mötts av ett artigt ointresse – även från den statliga myndigheten. Samtidigt gnälls det över att det röjs för litet. Men vad har SLU eller SkogForsk gjort för utvecklingen av motormanuell röjning under de senaste decennierna?
Sen 2007 har Alrik kört stora fältskaliga försök med samarbetspartnern Södra.
– Med smartare röjning där metodvalet hela tiden ståndortsanpassas i förhållande till beståndsstruktur och markfuktighetsklass går det att sänka kostnaderna och samtidigt få bättre ungskogar.
”Det borde vara nöjesskatt på röjning”. Med stor entusiasm och kunskap har ”Alrik” onekligen bevisat att man kommer långt. Foto: Sven-Eric Petersson
Alrik jämför utvecklingen sedan sjuttiotalet mellan avverkning och röjning.
– Forskningen har helt fokuserat på avverkningsmaskinerna, medan skogsägarna står kvar med sin röjsåg. Inte ens röjningsmetoderna har utvecklats. Men det märk-ligaste är att röjningsinstruktionerna är i stort samma som för fyrtio år sedan, trots att björken numera betalas mer än granmassaved.
Alriks förklaring är bristen på lövskötselkultur i det svenska skogsbruket.
– Så länge björken sköts enligt gamla myter kommer den aldrig att uppskattas som det goda produktionsträdslag den är på bättre marker. Dagens ”lövsaneringar” på lövbenägna marker resulterar i kraftig stubbskottsbildning, och de totala röjningskostnaderna på beståndsnivå kan bli hur höga som helst. Det röjs för mycket stubbskott i det här landet. En konsekvens av felaktigt utförd tidigare röjning!
– Men ingen verkar bry sig. Skogsbolagen möter ökade kostnader genom att importera arbetskraft och bemanningsföretag. En utväg som kommer att nå vägs ände. Detta är ju en viktig näringspolitisk fråga, där skogsnäringen har ett stort ansvar.
– Hur ska landsbygden fortleva om ingen betalar kommunal löneskatt där arbetet utförs? Vi måste få tillbaka en välutbildad yrkeskår med små, lokala entreprenörer med spetskompetens.
– Samtidigt försvåras rekryteringen på landsbygden av att skogsbranschen har en inre fiende. Det är GS-facket som i sin bakåtsträvande verklighetsflykt aktivt försvårar för unga som vill starta eget, säger Bengt Alrik Alriksson, full av åsikter och röjningsförslag.
SKOGEN 6/7 2015