Normbrytare ska visa vägen

Fyra forskare vid SLU har identifierat tre viktiga grupper för förändring av skogsbruket:

• Unga personer som kan förändra inifrån.
• Innovatörer som praktiserar alternativ skogsskötsel och har erfarenheter som normbrytare.
• Skogliga journalister som kan påverka opinionen.

– Hela omställningen av skogsbruket står på agendan, antingen sektorn vill det eller inte, säger Sara Holmgren.

Hon har doktorerat i skogspolitik och forskar vid avdelningen för miljökommunikation, SLU. Tillsammans med kollegerna Ann Grubbström, Stina Powell och Kornelia Johansson ligger hon bakom projektet Skuggskogar som man hoppas ska finna vägar till ett mer naturnära skogsbruk med större variation än i dag, strategier som kan fungera i vardagen.

Skogliga utbildningar är ett intressant område för forskarna.

– Hur ser det konkret ut i klassrummet när det gäller vad som lärs ut till unga personer som riktigt skogsbruk? Vi har sett att man som nyutbildad kan ha väldigt höga ambitioner. Man vill förändra sektorn, men när man sedan kommer ut i arbetslivet rättar man in sig i ledet ganska snabbt, säger Sara Holmgren.

Det är svårt att bryta normer, medger hon, men med forskningen vill man förstå vad som händer i klassrummet eller på arbetsplatsen och vad som hindrar förändring inifrån.

– Många säger att skogssektorn är så konservativ när det gäller att förändra, att det sitter i väggarna, men hur ser verkligheten ut?

De skogliga innovatörerna kan till exempel vara skogsägaren som brukar skogen alternativt eller entreprenören som kör hyggesfritt.

– De som redan i dag bryter mot normen bidrar konkret till forskningen med vad det finns för hinder och möjligheter för förändring. Till exempel vilka stöd man skulle behöva och vad som kan underlätta, säger Sara Holmgren.

”Vi vill komma bort från hänvisning till traditioner och något som bara är och inte går att ändra på.”

Det finns enligt henne starka ekonomiska intressen att bevara nuet, men också stort intresse bland skogsägare för alternativa skötselmetoder. Hon talar också om att det redan formellt finns en stor frihet i skogen sedan decennier tillbaka, men ändå görs inte så mycket annorlunda.

– Vi vill komma bort från hänvisning till traditioner och något som bara är och inte går att ändra på. Det finns självklart redan forskning på omställning och förändringsprocesser från andra håll, men inte så mycket just inom det svenska skogsbruket.

Den ganska smala gruppen journalister som skriver om skog har enligt Sara Holmgren en ofta förbisedd roll. Vad händer om man skriver något som strider mot normerna, hur hanteras reaktionerna då, undrar forskarna.

Projektnamnet Skuggskogar står för de osynliga dimensionerna i skogen – makt, sociala relationer, identiteter och normer om vad som är rätt och riktigt, samt avståndet mellan skoglig praktik och konsumtion av varor från skogen.

Forskarna arbetar med intervjuer och planerar att sammanföra de olika grupperna och diskutera omställningsfrågor.

– Men vi forskar inte bara om de alternativa, för att förstå strukturer är vi också intresserade av de traditionella aktörerna, säger Sara Holmgren utan att nämna några namn.

Hur ska man få med dem som inte vill att något ska förändras?

– Det är en stor fråga – och den är vi inte så intresserade av i detta projekt, utan vi försöker öppna för de intresserade, skapa möjligheter och stöd.

VILL DU VETA MER? I höst ordnar Formas en webbsänd kunskapskvart om projektet Skuggskogar och vägen mot ett transformativt skogsbruk – öppen för alla.

FAKTA / SKUGGPLATSER

Projektnamnet skuggskogar är lånat av den australienska miljöfilosofen Val Plumwood som har myntat begreppet shadow places eller skuggplatser, platser vi är beroende av men har dålig kunskap om och inte förstår hur de anknyter till våra liv. Skoglig produktion är till exempel i dag ganska långt från konsumenterna som efterfrågar papper eller byggvaror.