Låst artikel för våra prenumeranter
Vänligen besök din profilsida för att se vilka av våra produkter som du har tillgång till samt mer information.
Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.
Var vänlig ladda om sidan
Vill du läsa hela artikeln?
Då behöver du bli prenumerant på Tidningen Skogen, en helt oberoende tidning för ett lönsamt skogsbruk och god naturvård.Skoglig läsning under hela året där du får nörda ner dig i skogsskötsel, virkesmarknad och teknik.Du har även valmöjligheten att bli medlem i Föreningen Skogen för att ta del av ännu mer kunskap genom exkursioner och digitala skogsfrukostar.
- Tillgång till artiklar på skogen.se
- Tidningen Skogen hem till brevlådan (11 nr)
- E-tidning
- Mediaarkiv
Redan prenumerant?
Ett oväntat forskningsresultat skapar förvirring på Linnéuniversitetet. Det började med att forskare undersökte hur ekar reagerar på klimatförändringarna. Studierna ägde rum i skogar från Skåne till Gävle, både i skyddade och oskyddade områden. Man undersökte också om det finns skillnader i förekomsten av arter som lever i ekskogar, beroende på om ekarna växer i skyddade eller oskyddade områden.
Svaret borde ju vara så gott som givet, trodde man: Generellt skulle det finnas flest och ovanligast arter i de skyddade skogarna i söder, färre i oskyddade skogar i norr.
– Men det var precis tvärtom. Resultatet visade att antalet arter ökar längre norrut, vilket går emot ett generellt globalt mönster. Antalet arter brukar vara störst omkring ekvatorn och minska när man rör sig mot polerna – det finns ju mycket färre arter i Sverige än i Afrika, säger professor Anders Forsman på Linnéuniversitetets institution för biologi och miljö.
Mönstret med fler arter längre norrut var detsamma för både de växter och insekter som undersöktes.
– Det visade sig dessutom att artrikedomen inte är större i de skyddade områdena. Vi vet inte vad resultaten beror på, det är både spännande och frustrerande.
Anders Forsman har två teorier om varför det är så här. Den ena är att klimatet redan har blivit så varmt i söder att arterna har sökt sig norrut. Den andra är att södra Sverige är så tättbefolkat och naturen där så exploaterad att arterna och deras livsmiljöer konkurreras ut.
Det faktum att både exploatering och temperatur minskar norrut gör det svårt att avgöra vilken av teorierna som stämmer.
Studiens syfte var att belysa svårigheterna med att förutspå hur klimatförändringar påverkar den biologiska mångfalden, vilket är ett problem för naturvården.
Forskare gör datamodeller och framtidsscenarier, men prognoserna är osäkra. Man vet till exempel att många arter samlas i de nordligare delarna av sina utbredningsområden, men inte hur den biologiska mångfalden kommer att vara fördelad inom landet i framtiden.
– Det är ett problem att vi inte vet var artrikedomen kommer att vara störst om femtio år.
Det blir svårt att välja vilka områden som bör skyddas, säger Anders Forsman.
Om naturen vore konstant kunde man välja ut några av de områden som är mest artrika i dag och låta dem utvecklas, men så enkelt är det alltså inte.
– Ekstudiens omvända mönster mellan antal arter och latitud ställer till det ännu mer. Det visar att både värmen och arterna rör sig norrut. Hur ska man då kunna veta var framtidens biologiska mångfald kommer att finnas?