Representanter från Island, Danmark, Sverige och Finland deltog i samtalet på IUFRO-kongressen i Stockholm på torsdagen.
Vad är då skillnaderna mellan länderna, undrade moderator Johan Larsson från Föreningen Skogen.
Kanske är de faktiskt större inom länderna än mellan dem, invände Anders Portin, skogsombudsman hos SLC (Svenska lantbruksproducenters centralförbund) i Finland.
– Norra Sverige har mer gemensamt med norra Finland medan Skåne kanske har mer gemensamt med Danmark. Dessutom varierar ju ägarstruktur, privata skogsägare har nog mer gemensamt med varandra än med bolagen som äger skog, sa han.
Men vissa uppenbara skillnader finns ändå. Sådär 70 procent av Finland och Sverige är beskogat, medan motsvarande siffra för Danmark är 16 procent och för Island bara någon procent.
Men kanske befinner vi oss bara i olika faser, menade Katrine Hahn Kristensen, avdelningschef på Miljöstyrelsen i Danmark. En exkursion föregående dag hade väckt en tanke.
– Jag blev påmind om att Sverige gått från att historiskt ha varit avskogat till det beskogade land det är idag. Nu befinner sig Danmark och Island i beskogningsfasen, sa hon.
Det här utmanar
När frågor om respektive lands utmaningar kom upp så nämnde Karin Fällman, hållbarhetschef hos Skogssällskapet, klimatförändringar och hur skogsskötseln ska anpassas till dem. Det är en fråga hon ständigt möter från skogsägare.
En utmaning i Danmark är enligt Katrine Hahn Kristensen att den lilla ytan skogsmark ska täcka så många behov som friluftsliv, vindkraft, produktion och biodiversitet.
Islands Adalsteinn Sigurgeirsson, som jobbar med skogsfrågor hos myndigheten Land och Skog, tycker att den ”luddiga” användningen av ordet biodiversitet är bekymmersam.
– På Island vill man bevara artfattiga områden som ser ut som svarta öknar eller månlandskap, sa han.
Ett gemensamt orosmoln, åtminstone för Sveriges och Finlands panellister, tycks vara det som Anders Portin beskrev som berättelsen om skogen. Så här borde vi berätta, enligt honom:
– Något förenklat så producerar vi trä med sol och vatten som blir till varor som vi använder varje dag. Och vi kan dessutom bedriva rekreation i ”träfabriken” .
Viveka Beckeman, vd för Skogsindustrierna, tycker också att berättelsen om skogen borde breddas. Beslutsfattande i EU vittnar om det.
– Det finns en tendens att enbart se skogen som kolsänka och att den därför bör lämnas stående. Men då missar man halva nyttan, alltså att träprodukter ersätter de fossila. Att skydda skog är bara ett verktyg i verktygslådan. Vi saknar debatten om hur viktigt det är med aktiv skötsel, även för biodiversitet, sa hon.
Så nås de unga
Moderator Johan Larsson frågade panelen vad som görs i respektive land för att väcka ungas skogsintresse.
Karin Fällman nämnde att vi i Sverige har Skogen i Skolan, som sedan 1970-talet försett lärare med läromedel i skogskunskap och tips om utomhuspedagogik även i andra ämnen.
Ett koncept som både Island och Danmark medgav att de kopierar sedan länge – och tackade Sverige för det. I Danmark bussar man dessutom elever från städerna ut på skogsutflykter.
– Det här gör att barnen tar med sig föräldrarna ut i skogen och väcker även deras skogsintresse, sa Katrine Hahn Kristensen.
Finland sticker ut med ytterligare satsningar. Där undervisas i skogs- och träkunskap i skolorna. Finska Forstföreningen anordnar dessutom en årlig tävling för högstadieelever, Skogsnöten. I år deltog 20 000 elever.
Vid en tredjedel av alla virkesaffärer väljer dessutom markägaren att göra en liten donation till en fond som satsar mycket på att utbilda unga om skogen.
Nordisk samsyn på skogen
Paneldebatten visade stor enighet, inte minst gällande Europapolitiken. Katrine Hahn Kristensen kunde berätta om en oro hos danska skogsägare som känns igen från svenskt skogsägarhåll, nämligen över oförutsägbarheten kring EU-lagar som enligt henne kommit oerhört snabbt.
Viveka Beckeman anser att Norden har en egen syn på skogen.
– Jag skulle säga att vi skiljer oss från övriga Europa. EU pratar om ett planteringsprogram gällande tre miljarder träd fram till år 2030. I Sverige sätter vi 400 miljoner plantor i jorden varje år, sa hon.
Att Norden skulle behöva prata mer skog, grannar emellan, var alla överens om. Det handlar både om att lära varandra och enas kring viktiga frågor.
– Idag har exempelvis Finland och Sverige olika syn på vad som är en gammal skog. Det är väl ändå konstigt, sa Anders Portin.
Enighet rådde också om att EU skapar stabilitet och ska sätta viktiga mål. Men detaljstyrning ska lämnas åt respektive land som bäst känner till förutsättningarna.
Att Island inte är EU-medlem hindrar inte att de intresserar sig för unionens politiska beslut.
– Vi är så att säga medlemmar genom bakom bakdörren, sa Adalsteinn Sigurgeirsson och tillade att majoriteten av EU:s lagar också har antagits av Island.
