På varmare breddgrader (i Syd) finns till exempel planteringar runt jättelika massafabriker som växer 50 – 60 kubikmeter per hektar och år. Ett par miljoner hektar med dylika planteringar skulle kunna producera lika mycket som nuvarande svenska produktionen av industrivirke. Många har beskrivit de problem som finns(fanns) med planteringar i Syd. Dock har problemen minskat jämfört med hur det var för 40 år sedan. Under senare decennier har skogsindustrin alltmera flyttat ”söderut”. Produktionen av massa var 3 procent 1970 men är cirka 30 procent i dagsläget. Cirka 50 procent av pappersproduktionen sker i Syd och produktionen av skivor är 70 procent. Så trots alla problem så har produktionen av skogsprodukter undan för undan flyttat söderut.
EXPLOSIV ÖKNING
I dagsläget etableras möjligen drygt en miljon hektar bra planteringar per år i Syd. Skulle kapitalet i Kina eller oljeländerna få för sig att det finns pengar att göra i planteringar så skulle arealen snabbväxande planteringar snabbt kunna explodera. Det finns förutsättningar på ett annat sätt än för 20 år sedan. Samma skulle kunna bli fallet om småbönder engagerades för att legoodla träd. Lovades de ett bra pris i 10 – 20 år och viss hjälp i början så skulle produktionen kunna explodera. Det behöver inte byggas ny industri i samma utsträckning som planteringar etableras. För en tid kan veden säljas på den globala marknaden.
LÅNGSAMMA FÖRBÄTTRINGAR
Konflikten mellan produktion och miljö lär fortsätta och kan kosta skogsbruket pengar. Men ännu allvarligare är kanske att produktivitetsförbättringen tycks sakta ner. Kan metoderna för slutavverkning förbättras ytterligare? Kan gallringen och planteringarna bli effektivare? Vad göra åt röjningsberget? Vad ska göras för att få arbetskraft till skogen och till skogsindustrin. Risken tycks också finnas att mången småbonde/trottoarbonde tappar intresset för skogsbruket. Samhället blir också alltmera komplicerat och detta lär inte göra skogsproduktionen billigare och effektivare. Problem tycks det vara gott om. Det skulle vara högst förvånande om inte veden i Sverige kommer att bli dyrare. Kan svensk skogsindustri då konkurrera med länderna i Syd?
SNABBA FÖRÄNDRINGAR
Det må låta som om jag målar fan på väggen, men förändringar kan ske snabbt. År 1961 tog till exempel. Japan bort tullarna på import av virke. Den inhemska produktionen sjönk från 70 – 80 miljoner kubikmeter runt 1960 till 15 – 20 miljoner kubik i dagsläget. Skogsindustrin importerade inledningsvis mycket ved, men efter ett tag började också produktionen av skogsindustriprodukter gå ner. Skogsbruket hade redan för decennier sedan många av de problem vi nu ser i Sverige (exempelvis problem med arbetskraften). Så blir virket i Sverige för dyrt kan vi få en japansk utveckling.
Det finns ingen global brist på ved. Den tid när vi kunde sitta som oljeschejker här uppe i Norden och ta hutlöst betalt för våra skogsprodukter är nog över. Konkurrensen i framtiden kommer att bli knivskarp. Politiker och makthavare inom skogsindustrin bör nog försöka reflektera över detta och vad som kan göras i den grymma verklighet vi lever. Våra egna problem kan förvärras och konkurrensen från Syd öka dramatiskt.