Nej, hyggesfritt blir inte störst

2 december 2021 Kommer hyggesfritt att dominera? Det var förra månadens fråga. Här kan du läsa svar som inte rymdes i tidningen SKOGEN.

Nej, hyggesfritt blir inte störst

Ja, svarade 18 procent och 50 personer. Ett rungande nej kom från 82 procent och 229 personer. 

Här är fler av svaren:

NEJ. Bolagen hyggesminskar

Men skogsbolagen kommer att minska på hyggesstorlekarna. Familjeskogsbruket blir vinnare, för de är redan där!

TRÅNGHYLTAN

NEJ. Hos privata

Insatser skall göras på privatägda marker där det fortfarande finns naturskogar kvar. Skärp skogsvårdslagen, höj lägsta slutavverkningsålder, minska högsta andelen slutavverkning under en viss tid,

HANS KLEMENTSSON

NEJ. Brandstörning behövs

Hyggesfritt skogsbruk kan inte tillämpas i en bred omfattning som politiker och andra förespråkare tycks

önska. Våra boreala skogar fungerar inte på det sättet utan behöver en fiktiv brandstörning som våra hyggen skapar för att fungera och vara friska.

NN

JA. Få upp prisnivån

Den som försvarar trakthyggesmetoden är skyldig att visa forskningsresultat som visar dess förträfflighet. Viktigast idag är att få upp prisnivån på virket till internationell nivå. 

WILHELM DYRSSEN

NEJ. Men ge råd

Hyggesfritt borde bara användas på en mindre del av Sveriges skogsmark om dess produktionsförmåga ska bibehållas. Helst bara där de rätta biologiska förutsättningarna redan finns och där konstaterade naturvärden skulle gynnas av metoden. Men Alla som vill praktisera hyggesfritt bör få rådgivning!

ANDERS PETTERSSON

NEJ. Minska gallring

Men för de flesta värden ska nog gállringsgraden minska i de flesta skogar.

ÄLGFODERODLARE

NEJ. För lång tid

Idag är större delen av skogen i Sverige likåldrig. Att ställa om skogsbruket till olikåldriga bestånd tar lång tid och ger mindre produktion och även lägre koldioxidupptag.

MIKAEL KUYLENSTIERNA

NEJ. Höj avverkningsålder

På sikt ger hyggesfritt lägre virkesförråd.  Höj slutavverkningsåldern något och vi kommer få ett högre förråd.

STEFAN S

NEJ. Tänk på BNP

Inte om vi ska fortsätta bedriva skogsbruk och exportera virke och bidra till BNP och välfärd. Absolut på mindre arealer där intresserade och kunniga markägare engagerar sig och lär sig. 

FREDRIK LUHR

JA. Mer kostnadseffektivt

I takt med att lönsamheten för trakthyggesbruket minskar måste mer kostnadseffektiva skogsbruksmetoder utvecklas. 

PER

NEJ. Tänk på industrin

Det svenska skogsbruket och skogsindustrin har byggts upp under hundra år. Virkesrika skogar med hög tillväxt är en förutsättning för skogsindustrins överlevnad.

MIA

NEJ. Inget nytt

Blädningsskogsbruk har vi sysslar med tidigare. Låga förråd och glesa skogar, risk för storm och insekter. Höga avverkningskostnader och undertryckta plantor som inte är förädlade. 

PETER BORG

JA. Inte bara markägare

Jag som skogsägare vill ha en skog kvar annars är jag bara en markägare och det var inte syftet med mitt köp av skogsfastighet.

LASSE

NEJ. Svårt

Delvis ställt om. Svårighet vid blöta partier vid uttransporter av virket med dagens tunga maskiner.

LENNART HÅKANSSON

NEJ. Redan provat

Vi har redan provat och befunnit metoden undermålig! I alla fall om man vill bedriva ett skogsbruk som ger ekonomiskt utbyte. Och förresten, vill vi ha ännu mer gran som ju med största sannolikhet är ett resultat av hyggesfritt!?

HÅKAN

NEJ. Men ökad gallring

Gallring i äldre skog kommer att öka något – förhoppningsvis under kontroll. Kommer ändå att orsaka mer stormfällning, rötskador och barkborreangrepp. 

JONAS JACOBSSON

JA. Sälj utsläppsrätt

Har jag råd att avverka alls? Min skog växer i snitt med 4m3sk per ha och år. Det motsvarar ca 5,4 ton CO2. Kan jag då sälja den utsläppsrätten för 60 euro per ton, det blir 324 euro per ha och år. Vem vet, en utsläppsrätt kanske är värd 100 euro per ton om några år?

NN

NEJ. Svammel

Vilket svammel. Hur ska familjeskogsbrukare kunna få till något som ens liknar ekonomisk hållbarhet?

DANIEL

NEJ. Bränder är bra

Efterfrågan på fiber ökar stadigt i hela världen, till exempel när trä ersätter plast och allt fler använder trä i husbyggnation. Det är inte hyggen som är problemet utan globalt är det återväxt

och beskogning. Man skall heller inte glömma att det stora ingreppet man gör är att hindra bränder, som medför att den biologiska mångfalden dramatiskt ökar. Därför borde hyggesbränder premieras.

MAGNUS

JA.  Blandskog klarar storm bättre

KENNETH KARLSSON

NEJ. Blir bara gran

Det blir ju bara granmonokultur. Övriga träd är ju pionjärträd… eller finns alternativ jag ej känner till?

TOBBE

NEJ. Olönsamt gallringssskogsbruk

Finns i närtid inget som talar för att vi skogsägare kommer att satsa på ett olönsamt gallringsskogsbruk i någon större skala.

NILS-IVAN

JA. I småskogsbruket

Åtminstone i småskogsbruket och i kommuner och då främst på grandominerad mark nära samhällen. 

NN

NEJ. Degenererar

Fungerar bara på sekundära trädslag. Fungerar inte på torra marker, bara på fuktiga och vissa friska marker. Att ta bort bästa träden hela tiden degenererar.

ÖRJAN I ÖRJANSTORP

JA. Bättre för allt

För det ger bättre virkeskvalitet, bättre ekonomi för skogsägarna, bättre för biologisk mångfald och klimat samt människovänligare. 

GJERMUND ANDERSEN, NORGE

JA. Om kravet kommer

Om kravet på hyggesfritt kommer så kommer man hitta vägar att göra det lönsamt! Problemet är att vi alla är konservativa och gärna gör som vi brukar.

NN

NEJ. Förödande

Det skulle bli förödande för tall, björk, asp, ek och sälg med flera.

PER

JA. I och med att vi blir tvingade till att binda mer CO2.

NN

Om Månadens fråga: publiceras på skogen.se och i nyhetsbrevet eSKOGEN. Varje nummer av tidniongen SKOGEN innehåller ett urval av svaren.

 

Hämtar fler artiklar
Till Skogen startsida
På väg
Mikael blir vd på Rottne
SkogsJobb