Förra året bildade Skogsstyrelsen 86 nya biotopskyddsområden och tecknade 18 nya aturvårdsavtal. Det motsvarar 660 hektar produktiv skogsmark som ersattes med 121 miljoner kronor, en fortsättning av de senaste årens rekordlåga nybildning av områdesskydd, skriver Skogsstyrelsen på sin webbsida.
Medlen för intrångsersättning går i hög grad i stället till markägare som nekats tillstånd att avverka fjällnära skog. Under 2024 betalades 324 miljoner kronor för detta.
För biotopskyddsområde får markägaren ersättning för fastighetens minskade marknadsvärde med ett tillägg på 25 procent. För naturvårdsavtal varierar ersättningen beroende på hur lång tid avtalet gäller. För ett femtioårigt avtal, som Ulf Johanssons i reportaget intill, får man nu sextio procent av rotnettot. Ersättningens konstruktion har ändrats flera gånger sedan de första naturvårdsavtalen på 1990-talet.
I tidigare avtal gällde en schablon.
Anslagen räcker inte till alla, utan pengarna behöver satsas där de gör mest nytta. Handläggningen tar ofta ett halvår eller kanske ett år, och naturvärdena bedöms på samma sätt, oavsett om markägaren tänker sig ett evigt biotopskydd eller ett tidsbegränsat naturvårdsavtal på upp till femtio år.
– Vi vill gärna att markägaren själv tar initiativet till att föreslå områden med höga naturvärden för formellt skydd. Om markägaren anmäler sitt intresse börjar processen med att vi bedömer områdets naturvärden för att se om det är skyddsvärt, säger Johan Åberg, specialist inom områdesskydd på Skogsstyrelsen.
Skogsstyrelsen och markägaren ser tillsammans över områdets gränser. Kommer man överens så grundas ersättningen sedan 2010 för naturvårdsavtal nedanför gränsen för fjällnära på rotnettot och avtalslängdens tid, som varierar från i sällsynta fall tio år till vanligare femtio år.
När det gäller fjällnära skog beräknas ersättningen med utgångspunkt från marknadsvärdet.
Sedan januari 2024 finns även något som kallas väntansavtal. De skrivs vanligtvis på två år och innebär att fastighetsägaren avstår från skogsbruk i väntan på avtal om biotopskydd eller naturvårdsavtal. Den sista december i fjol fanns 42 väntansavtal om 239 hektar i gång, och tålmodiga skogsägare fick i genomsnitt 6 000 kronor för sin väntan. Om ett avverkningstillstånd avslås kan det ta mer än ett år innan intrångsersättningen utbetalas.
Tidsbegränsade avtal löper givetvis ut. Vad som då händer varierar med varje skogsägare.
– Ibland är det väldigt tydligt att man i stället vill sköta området på sitt eget sätt, kanske avverka eller undanta det som en frivillig avsättning inom sitt brukande och inte binda upp sig för ytterligare tio eller femtio år. Andra tycker att området är fortsatt skyddsvärt och skriver ett nytt avtal, säger Johan Åberg.
LÄS OCKSÅ: Ulf Johansson i Halland tecknade naturvårdsavtal, här är hans erfarenheter