Naturpojken blev digital

Bild för Lars Åkerman Written by Lars Åkerman On the
INNOVATÖR. Kalle Forsmans examensarbete gör det enklare att mäta virkeslager vid industrier – och har lett till både ett eget bolag och ett nytt jobb.

Som liten följde Kalle ofta med mamma och pappa på natur­utflykter och senare tog han cykeln för egna upptäckter 
i skogarna utanför Granloholm i Sundsvall.
– Naturen drog och under studietiden blev nog skogsintresset grunden för vad jag nu sysslar med, säger Kalle Forsman, 29 år, som sedan en tid är gis-tekniker och konsult på Tieto Forest.
Gis står för geografiskt in­formationssystem, vilket innebär datorbaserade system för insamling, lagring, analys och presentation av geografiska data. Mycket förenklat kan man säga att gis är att med kartor i mobilen hitta vägen till Ica och dessutom få reda på vad som finns på hyllorna i butiken. 

Annons
Annons

Kalle ForsmanKalle ForsmanKalles jobb ligger i gränslandet mellan skog och it. 
– Min uppgift på Tieto blir bland annat att utveckla affärssystem för virkesköp. Alla som köpt eller sålt virke vet att det innebär ett omfattande pappersarbete med många olika parter inblandade. Kontaktkedjan är lång och besvärlig om något ska ändras – pris, omfattning eller att avverkningsförutsättningarna på grund av väder förändrats, bara för att ta några exempel, säger han. 
Med digitala verktyg blir det lättare att uppdatera alla parter om sådana förändringar.
– Med några knapptryckningar når det alla som är uppkopplade, till exempel både virkesköpare och säljare.

Vägen till det nya jobbet har knappast varit spikrak. På ­gym­nasiet gick Kalle på musiklinjen, men hans intresse för natur väckte tankar för ett yrke nära det biologiska. De följande universitetsstudierna i biologi var kanske karriärmässigt lite diffusa, medan jägmästarutbildningen var mer konkret. Där hittade han sitt nya spår.
– Mitt intresse för det digi­tala i skogsbruket började med gis-kursen på jägmästarutbildningen. 
Det manifesterades i hans examensarbete. Kalle skapade ett datorprogram som beräknar lagren av vältor på en såg eller ett massabruk. Volymerna förändras snabbt allt efter att produktionen pågår och att ha koll på åtgång för att mäta effektivitet är inte lätt. Kalles lösning är en drönare med kamera som flyger över hela timmerplanen på tio-femton minuter – ett arbete som normalt tar en dag för en person. 

Kalles lösning för fjärranalys fick namnet Lumberscan och blev mycket uppmärksammat. Skogsavdelningen på det internationella konsultföretaget Tieto blev imponerade och anställde Kalle och där är han alltså i dag. Efter jägmästarexamen hann Kalle också med två år på Martinsons som produktionsledare, ett inte ovanligt insteg i den skogliga karriären, men nu blir det alltså i huvudsak it med fötterna i skogen.
Lumberscan har under tiden blivit ett eget bolag med samma namn som Kalle driver vid sidan av arbetet på Tieto med arbetsgivarens goda minne – man ser det som en tillgång som skapar många nya kontakter i branschen.
Som person ger Kalle intrycket av att vara en god pedagog som kan förklara ny teknik även för äldre, analoga människor. Och det behövs nog. Skogs­ägare är äldre än genomsnittet och det finns mycket konservatism inom branschen. 
– Men det är ju också så att åldersstrukturen förändras och det analoga arbetet med till exempel papperskontrakt försvinner alltmer. Den digitala mogenheten ökar.

Kalle är Tietos första verksamhetskonsult norr om Sundsvall. Han tycker om att bo kvar med närheten till jakten på hösten och skidåkningen på vintern. Tieto har ”skogskontor” på flera ställen, längre söderut, men några stora kontor behövs inte och avstånden behöver inte vara något problem:
– När du ringde så förberedde jag mig just för ett avstämningsmöte med utvecklings­teamet i Göteborg om ett blivande affärssystem för att kolla några funktioner – alltså ett virtuellt möte.

SKOGEN 10/2018
SKOGEN-numret finns att läsa digitalt - som prenumerant eller lösnummer

Publicerad:
Bild för Lars Åkerman
Lars Åkerman
Frilansjournalist
  • Värmekarta

    Naturvård med ekonomitänk

    FORSKNING. Om man kan skydda skog som är dyr att avverka kan man gynna både ekonomiska och biologiska värden och även undvika konflikter. Forskare vill utveckla en metod att identifiera lämpliga områden.
  • Annons
  • Timmerbil vid mätstation

    Nu kan mer rötved bli massaved

    SYSTEMBYTE. Massavedens nya kvalitetsklasser kan göra dagens energived till massaved. I alla fall i högkonjunktur. På sikt kan det höja virkespriserna.
  • Ulf Rydja

    Klimatguide ger framtidsfrågor en skjuts

    Hur ska man tänka om klimatet och den egna skogen? En tankeväckande möjlighet att få några svar finns med Skogsstyrelsens klimatguide på nätet. SKOGEN testar.
  • Annons
  • Hjälp forskare att rädda asken

    ”Hjälp oss att rädda den utrotningshotade asken”. Nu ber forskare om allmänhetens hjälp att hitta friska träd som behövs för att få fram en ny, frisk askpopulation.
  • Ökad försäljning av limträ

    Limträ tar andelar i byggbranschen trots minskat bostadsbyggande.
  • Annons