”Natur- och viltvård hör ihop”

Skogsbrukets dubbla mål avspeglar sig i skötseln. För majoriteten av dem som svarade på månadens fråga i augusti är vården av natur och vilt en naturlig del av skogsskötseln. Av 43 personer svarade 38 ja. Här är några av era kommentarer.

JA. Hör ihop

Hur vi sköter skogen påverkar viltets tillgång på foder och hur vi sköter viltvården påverkar skogen, betestrycket.
SVEN-OLOF SALOMONSSON

NEJ. Vilt skadar

Jag sköter skogen. Viltet ger skador. Om acceptabla så okej, om inte skjut ner stammen. Vet mycket väl hur kraftiga viltskador i Sörmland ser ut och kostnad. Vill inte ha mycket vilt.
SKRICKERUMAREN

JA. Med hyggen

Natur- och viltvård fungerar bäst i ett aktivt skogsbruk med trakthyggesbruk som grund. Sämst är passivt skogsbruk som tyvärr blivit vanligare i Götaland.
JOHAN

JA. Vintergallrar

Jag gallrar alltid tallbestånd på vintern. Har även börjat så tallfrö. Blir över så det räcker för viltet.
LENNART

JA. Skog utan vilt är ingen skog.
UFFE

JA. Men lönsamhet en förutsättning

För naturen, jakten, skogsupplevelsen är natur- och viltvård väldigt viktig i mitt sätt att bruka skogen. Samtidigt är hög lönsamhet i skogsbruket en förutsättning för att kunna göra avsättningar för natur och vilt.
ANNELIE

JA. Jakt mest lönsamt

Jag satsar på en hög lövandel, brunnsröjer och tjänar årligen mer på jakten än på skogen.
NN

JA. Foderproduktion

För att minimera viltskador så måste man aktivt producera begärligt foder vid alla skogliga åtgärder.
ANDERS PETERSSON

JA. Hellre vacker skog än virkesrik

Skapar bryn mot inägomarker, sparar och gynnar bärande träd över hela fastigheten. Hellre en vacker skog än en virkesrik.
ANDERS

JA. Jag vill binda så mycket kol som möjligt, gynnar hela planeten.
ANTEH

JA. Öken annars

En skog utan vilt är en skoglig öken. Givetvis måste vi skapa mat, vatten och skydd för viltet under förutsättning att stammar hålls på förvaltningsbar nivå.
PATRIK TELLNOR

NEJ. Katastrof

Varit tvungen att viltbehandla i åtta-tio år för att få upp ett bra tallbestånd. Ekonomisk katastrof med arbetstid och skyddsmedel. Rase betas ner hur jag än försöker. Så jag ger nu fan i att försöka få till trädslagsblandning och att plantera tall.
REYMOND

JA. Fel fråga

Frågan är nära nog irrelevant. Natur- och viltvård ryms inom miljömålet, som är likställt med produktionsmålet, och därmed varje skogsägares skyldighet att uppfylla.
BO LEIJON

JA. Kött på bordet

Försöker tänka in alla åtgärder så att hänsyn tas även till viltet. Vill ju gärna ha förstklassigt kött på middagsbordet.
JOHN HAMMAR

JA. Prövar schackrutor på tallmark för att se om det går att självföryngra alternativt så tallfrö.
FA

JA. Bra första gallring

Att skapa bra viltbete är viktigt under beståndens utveckling. Stamrika ungskogar med lövinslag ger bra första gallringar.
PER-ERIK SJÖSTRÖM

JA. Mer än produktion

Vi måste komma bort från synsättet att skogen bara är en produktionsyta för virke.
MATS

JA. Viltanpassad röjning

Det måste finnas bär och buskskikt vid skogsvägar. Röjer bort det som konkurrerar med huvudstammarna, resten får vara till bete och gömslen.
LUKAS

JA. För framtiden

Röjer för viltet. Vill ha in fler blommande träd och skapa bättre bryn, men det blir i framtiden.
AB

JA. Sly i kanten

Lämnar mycket lövsly i åkerkanter och rase i barrplanteringar.
MATS OUCHTERLONY

NEJ. Jag försöker skapa mer viltbete, men i första hand för att minska skadorna på produktionsskogen. Naturvården håller vad certifieringen kräver.
SKOGSÖGA

JA. Vilda värden

Hygge, lätt markberedning, viltrepelent eller hägn skapar skog med minst tio trädslag och mängder av örter och insekter. Ger grund för skog med stor biologisk mångfald med vilt och val av framtida värden.
SMÅLÄNNING

JA. Spar boträd

Spar alltid rönn och sälg när jag röjer, naturligtvis även bo- och hålträd vid avverkning.
HÄRJE SKÖVLÉN

JA. Gör alla gott

Biologisk mångfald och en stark viltstam gör gott för skogen och alla som vistas i den, stor som liten.
MARCUS

JA. Sparar asp och sälg och tät vegetation mot längdkanterna samt saltstenar.
MATS