Det är en obeslutsam och ombytlig vinter vi har i stora delar av landet. Den kommer och går och kommer tillbaka igen. Så det känns bra att månadens tema i tidningen, Ny skog, blickar fram mot en ny tillväxtsäsong. För även om det ibland känns avlägset kommer våren och sommaren till slut och med dem den efterlängtade tillväxten. Snart! Håll ut!
Det viktiga valet till Europaparlamentet fortsätter att påverka nyhetsagendan. Nyligen var till exempel EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen på besök i Sverige för att – hoppas vi – lära sig mer om det nordiska skogsbruket, dess särskilda förutsättningar och dess stor betydelse för den gröna omställningen.
Och även om inte Bryssel hade kommit till skogen åkte faktiskt skogen till Bryssel nyligen: Föreningen Skogen, som ju ger ut SKOGEN, gjorde en studieresa till EU:s maktcentrum för att både lära oss hur det politiska spelet funkar på ort och ställe och för att se hur svenska och andra skogsintressen envetet jobbar för att göra sig hörda.
Vi mötte bland annat det europeiska skogsägarförbundet CEPF som representerar drygt 15 miljoner skogsägare och som uttryckte viss oro över de många lagförslag som den senaste EU-kommissionen kommit med. Fokus har legat på att skydda skog, medan osäkerheten om vad det egentligen innebär har varit stor. Det skapar oro och sänker motivationen hos skogsägarna, menar CEPF.
Men det finns även ljuspunkter. På flera håll upplever man att fokuset faktiskt har breddats och att intresset för bioekonomi vuxit. Träråvarans möjligheter börjar så smått återkomma på agendan. CEPF:s ordförande Sven Erik Hammar talade om en större lyhördhet och därför är nu en ovanligt bra tid att lyfta de skogliga frågorna.
EU-valet kommer på så sätt lägligt.
Inför detta val jobbar dessutom Föreningen Skogen på flera fronter även i maktens hjärta här hemma, i riksdagen: Dels är föreningen med och utbildar riksdagspolitiker genom att hålla i skogskurser, dels är den medarrangör av den årliga Skogens dag i riksdagen som i år helt och hållet ägnas frågorna om EU och skogen. Läs mer om det på sidorna 56 och 57.
En av frågorna som ställdes under riksdagsutbildningens första kväll var hur stor andel av Sveriges skogar som kan brukas med hyggesfria metoder. Som den skogstokiga värmlänning jag är var detta en av de bästa frågorna som jag fått på en mycket lång tid. Den gav upphov till ett filosofiskt samtal om bland annat vad som menas med att kunna och inte kunna.
Sådana diskussioner visar att även de som håller i en kurs kan lära sig något av diskussionerna som uppstår. Precis som det ska vara!
UR SKOGEN 2/2024