När pappersbruken faller

28 september 2020 När man fäller två fåglar med två hagelskott i snabb följd kallas det som bekant doublé. Vad det skulle heta med tre skott och fåglar vet jag inte, kanske helt enkelt engelskans hattrick? 

Det är i så fall vad coronan gjort med de nordiska tryckpappersbruken. Tre stycken stupar mer eller mindre i backen i ­vinter, som änder dimper ner ur skyn. (Strax efter att tidningen gått i tryck kom besked om ännu en pappersmaskin.) Massaveds­priserna faller samtidigt som den svenska granfibern pekas ut som en allt svagare konkurrensfördel och nya bruk växer som svampar ur jorden på södra halvklotet. 
Hur ska det gå för de svenska skogsägarna?

I vinter blir jag lika gammal som den genomsnittliga skogsägaren i landet (se kul skogsägafakta på sidan 10 i SKOGEN 9/2020). Vi som har hunnit vara med så länge i branschen har sett det förr: Efterfrågan kommer och går. Svensk skogsindustri har i över hundra år haft en fantastisk förmåga att anpassa sig när en produkt gått ur tiden. Nya kommer alltid in. 
Som när Lortsveriges rumpor skulle börja torkas rena med dasspapper på 1930-talet. Eller hamburgare skulle börja ätas ur papperslådor, eller när hungriga kopiatorer skulle fylla det nya pappersstinna kontoret.
Skogsindustrin ställer om även denna gång, inno­vationskraften finns. Men oroande för skogsägare är förstås att det är svårt att se nya bulkprodukter på provbänken. På ett seminarium på Ingenjörsvetenskapsakade­mien nyligen konstaterade Peter Berg 
från konsult­företaget McKinsey att det ännu inte ­verkar finnas någon blockbuster bland de nya material som forskas fram.

Trots industrins anpassningsförmåga och världens desperata behov av klimatanpassade produkter har man inte ­lyckats öka sin andel av den totala ekonomin mycket de senaste 20 åren. På längre sikt bakåt har skogsindustrins andel tvärtom krympt ­dramatiskt.
Så varifrån ska skogsägarna få sina pengar? Kanske blir det politikerna som avgör saken den här gången. 

Bengt Ek, chefredaktör och ansvarig utgivareBengt Ek, chefredaktör och ansvarig utgivareI Sverige förbereds nu en bioekonomistrategi och inom EU förbereds ”den gröna given”. Vart de processerna tar vägen vet ingen, men kanske blir de helt avgörande för efterfrågan på virke. Om Stefan Löfven håller sitt löfte från regeringsförklaringen blir Sve­rige världens första fossilfria välfärds­land och ­be­höver rimligen massor med virke och bränsle. 
Många EU-politiker driver snarare på för satsningar på biologisk mångfald.

Och visst, politikerna behöver bara välja. För skogsägarna kan leverera mer av både virke, ­klimatnytta, mångfald och rekreation än i dag. Om politikerna vill rädda världen behöver de bara skapa en fungerande marknad för mer av allt det goda som skogen ger.

SKOGEN 9/2020

Texten har ändrats 2020-10-01.

Hämtar fler artiklar
Till Skogen startsida
På väg
Lars återvänder till Naturskog
SkogsJobb