När den trånga mallen sprack

Bild för Bengt Ek Written by Bengt Ek On the
”Det här är Bengt. Han är jägmästare från Stockholm.” Presentationen för huggarlaget i norra Lappland var lite hjärtligt rå: Stockholmare var ju kuriöst här ute i skogen. Men jägmästare också?

Ärren hängde kvar i bygden från lappmarkslagens dagar, då inget träd fick avverkas utan att en ditsänd, uppklädd jägmästare pekat ut det.

Annons
Annons

Tidningen SKOGEN 3-2019Du läser nu ett smakprov ur tidningen SKOGEN.
Prova 3 nr för 149 kr. Digitala utgåvor ingår»
Snart pratade huggarlaget vidare på tornedalsfinska. Men till presentationen hos nästa lag kom jag på att be dem prata svenska, ”för jag kan bara ett enda ord på finska”. Jag drog till med ett finskt ord för sprötkvist, under bältet.
Det blev lite skratt, lite svenska och sedan var det okej att jag kom ut till laget med bensin, röjklingor och traktdirektiv i fortsättningen. Jag var ju trots allt kille 
i rutig flanellskjorta och lite ful i mun. Snart blev jag medbjuden på harrfiske.

I dag, 35 år senare, vrider jag mig obekvämt i bänken när jag sitter på en konferens som i grund och botten handlar om hur man ofta förväntas vara i branschen. Gärna man i rutig flanellskjorta. Kanske lite ful i mun också. Eller kvinna, gärna med lite skinn på näsan. Men inte för mycket. Hellre gilla produktion än naturvård. 

För ett år sedan blev mallen så trång att den sprack. En del Metoo-berättelser fick mitt gamla sätt att komma in i gänget att blekna. 16 studerande kvinnor på SLU skrev ett brev till ledningen och begärde förändring åtminstone där.
– Vi ville se hur självmordsbenägna vi var. Men om vi inte skulle få något jobb efter det här så ville vi ändå inte jobba i den här branschen, berättade en av kvinnorna under seminariet nu i mars.

Men responsen blev stark. Det jobbas på många håll i sektorn. Och det blev runda bordssamtal på Näringsdepartementet och uppdrag till Skogsstyrelsen att ta fram en handlingsplan. Om inte annat för att branschen känner av avhoppen från kvinnor som växer upp i jämställda miljöer men kommer ut till ojämställda i arbetslivet, som någon konstaterade.

Bengt Ek, chefredaktör och ansvarig utgivareBengt Ek, chefredaktör och ansvarig utgivareEn viktig del i jämställdhetsarbetet är just jargongen. Den ändras förstås inte av Skogsstyrelsen, den formar vi i varje grupp. Det kan handla om att hoppa över en och annan billigt vunnen poäng, om att våga släppa fram andra, om civilkurage att sätta gränser. Om att inte på slentrian följa ”grupptycket”. Att vidga mallen.

En genusforskare har räknat ut att svenska kvinnor kan känna sig jämställda om 186 år med dagens tempo. Men vi i skogsbranschen är ju här tillsammans för att rädda världen. Då behöver vi bli en funktionell bransch väldigt mycket snabbare.

SKOGEN 3/2018

 

Publicerad:
Bild för Bengt Ek
Bengt Ek
Chefredaktör och generalsekreterare
  • Emil blev mästare i skotarkörning

    Emil Sundberg 17 år från Vårgårda vann skol-SM i skotarkörning.
  • Annons
  • Skogforsk blir kvar i Sävar

    Kategorier: Skogforsk, Norrbotniabanan
    Norrbotniabanans sträckning drabbar inte Skogsforsk försöksstation i Sävar. Det står klart efter Trafikverkets beslut.
  • ”Var fjärde avverkning kan stoppas”

    Var fjärde avverkning i nordvästra Sverige riskerat att stoppas med Skogsstyrelsens nya metod för att inventera nyckelbiotoper, enligt LRF.
  • Annons
  • Skogsbruk i Laos

    Här byggs välfärd med hållbart skogsbruk

    BELÖNAD. I Laos får degraderad skogsmark nytt liv. Guldkvistbelönade jägmästaren Martin Forsén är vd för det svenska bolaget bakom idén, Burapha Agro-Forestry.
  • ”Skogsstyrelsens beslut nedgraderar nyckelbiotoperna”

    DEBATT. Det fanns en gång en tid då bevarandet av nyckelbiotoper, våra allra mest skyddsvärda skogar, var något att vara stolt över i det svenska skogsbruket  Idag har nyckelbiotoperna istället blivit ett skällsord och ett politiskt slagträ. Men det finns en oprövad väg framåt, skriver flera företrädare för naturvårdsorganisationer.
  • Annons