Några enkla handgrepp tar bort stolens värsta brister

Bild för Per Ericsson Written by Per Ericsson On the
Som en följd av armstödens konstruktion kan reglagen sitta för långt fram. Palettens läge måste vara enklare att reglera i förhållande till armstödet, säger Åke Eliasson. Han betonar att det är viktigt att hålla handleden rak, inte vinklad, när man arbetar med spaken. Och det inbördes avståndet mellan spak och knappar ska anpassas så att inte spaken hamnar i tumgreppet när föraren ska nå knapparna.
Bättre ergonomi i förarhytten blir ett allt viktigare försäljningsargument hos maskintillverkarna. Vem vill inte ha avvibrering, nivellering och hyttdämpning? Men förarstolen behöver ändå bli bättre, anser erfarna maskinförare.

Att förarmiljön i skogsmaskiner ger kroppsskador hos maskinförarna är ett välkänt problem sedan många år. Skogsmaskinstillverkarna arbetar aktivt med förbättringar men ändå tycker många maskinförare att det fortfarande finns brister i hyttergonomin. Särskilt ett område har maskintillverkarna försummat – förarstolen med kringutrustning. Åke Eliasson är maskinförare med lång erfarenhet.

Annons
Annons

– Stolarna måste bli bättre. Förarstolen är ju själva arbetsplatsen. Som maskinförare tillbringar man mer tid i den än på något annat ställe, möjligtvis sängen undantagen.

För att förbättra ergonomin har Åke och hans kollega själva modifierat stolen i sin skördare. Till exempel har de förändrat distanserna i stolskonstruktionens bakkant, så att de inte bara ger ökad luftkapacitet i fjädringen, utan även något mer lutning framåt. Den enkla åtgärden minskar risken för att underbenen domnar vid långa arbetspass. De har även ändrat armstödens infästningar och paletterna.

– Jag undviker besvär i armar och axlar genom armstöd som går att sänka och luta mer än standard - och de går att ställa in även i längsled. Spakpanelerna är dessutom ergonomiskt utformade.

Det som kunderna kräver är det som blir verklighet i slutändan, konstaterar Åke Eliasson.

– Vissa tillverkare erbjuder så kallade skogsstolar med högre ergonomisk klass. Men bara som tillval! När det handlar om ergonomi och människors hälsa borde den bästa produkten självklart vara standard.


Distanser i stolskonstruktionens bakkant. Enkel åtgärd som bland annat ger annan lutning på sitsen. Minskar risken för att    underbenen domnar vid långa arbetspass. 


​Ratten i nedersta läget. Justeringsmöjlig-heterna räcker inte för bra stolsergonomi, anser Åke Eliasson.


Kupolmuttrarna visar hur armstödens infästningar sänkts mer än standard. Ger förarstolen bättre ergonomi.

 

SKOGEN 6-7/2014

 

Läs SKOGEN på papper eller digitalt
Läs hela artikeln
och SKOGENs rundringning till maskintillverkarna i det senaste numret av SKOGEN.
Prenumerera på tidningen SKOGEN. Tips och inspiration inom skogsskötsel, virkesmarknad och teknik. 11 nr 567 kr. 50 kr rabatt för medlemmar i Föreningen Skogen.
Skogen på nätet. Gratis för medlemmar i Föreningen Skogen här.
Sök i gamla nummer av tidningen. Fritextsök. Gratis för medlemmar i Föreningen Skogen här.
För läsplatta: Köp SKOGEN nummer 6-14 för läsplatta på Qiozk.

 
Publicerad:
Bild för Per Ericsson
Per Ericsson
Frilansjournalist
  • ”Beklagligt att neka skyddsjakt på älg”

    Länsstyrelsen i Västerbotten avslår Sveaskogs ansökan om skyddsavskjutning på älg i Lycksele kommun. ”Vi beklagar deras bristande förståelse för skadesituationen i ungskogen”, kommenterar Sveaskog.
  • Annons
  • Anders Dahlén

    Ladda med förnuft

    Kategorier: teknik, Batteri
    VARNING. Har du tänkt köpa ett batteridrivet redskap? Köp en brandvarnare samtidigt! Batterier på laddning är numera en av de vanligaste brandorsakerna.
  • Södra startar sin biometanolfabrik

    Kategorier: Södra, biometanol
    Södra gör nu första leveransen från sin fabrik, världens enda, för kommersiellt tillverkning av biometanol. Råvaran kommer från skogen.
  • Annons
  • granbarkborrebekämpning

    "Högstubbar ökar inte risken för granbarkborre”

    Kategorier: debatt, Lennart Svensson
    SKOGENdebatt. Nej Björn Särnmark, ett förbud mot högstubbar av gran gör inte att vi kommer tillrätta med barkborreangreppen, skriver Lennart Svensson, Skogsstyrelsen, i en replik.
  • Grangallrat

    Här gallras mot gnaget

    VILTSKADOR. I ett småländsk granbestånd pågår just nu ett experiment. Här gallras bara längs med varannan stickväg för att man ska kunna se om omfattningen av kronhjortens skador påverkas. 
  • Annons