Motvilja vändes till skogslust 

Bild för Karin Lepikko Written by Karin Lepikko On the
Mathilda Clausén Wingårdh.
Lust är ett nyckelord för den uppskattade utbildaren Mathilda Clausén Wingårdh som nylligen tilldelades Föreningen Skogens Silverkvist. Men hennes första steg in i skogssektorn togs högst motvilligt … 
Du läser nu ett smakprov ur tidningen SKOGEN.
Testa SKOGEN. Digitala utgåvor ingår»
När SKOGEN ringer Mathilda Clausén Wingårdh har hon just varit ute i fält med sin dotter som är arborist. 
– Man måste ju vara två, så hon klättrar i träden och jag markfäller, säger hon. 
Tre askar – riktiga bjässar – har de tagit ned, berättar hon. 
På frågan om dottern inspirerats till yrket av sin mor, som utbildar i bland annat röj- och motorsågning, kommer svaret snabbt: 
– Nej, det där är helt och hållet hennes egen idé. Hon utbildade sig först till civilingenjör och trots ett bra ingenjörsjobb kände hon att det var det här hon ville göra. 
Mathilda själv, däremot, sökte sig inte till skogsyrket frivilligt. 
– Min mormor och morfar bestämde sig tidigt för att hoppa över en generation och låta barnbarnen ta över. De tänkte sig nog en pojke, men det kom ingen. 
Bästa kandidat blev Mathilda, då 18 år.  
– De sa att jag måste gå ett år på skogsbruksskola. Jag ville verkligen inte, jag hade tänkt bli veterinär, men svaret blev ”nu gör du det här för vår familj”. 
 
BRA LÄRARE VÄCKTE INTRESSE
Mathilda var dessutom ensam tjej bland 29 killar på internatet. Men tack vare en lärare som visste hur han skulle sporra elever växte Mathildas intresse. Som första tjej kvalade hon in till SM i skog och sedan blev det Skogsmästarskolan. Första jobbet var på en plantskola och sedan hamnade hon på Skogsstyrelsen där hon bland annat utbildade långtidsarbetslösa. Det var något som passade henne och sedan 20 år driver hon eget och håller kurser i motorsågning och röjning genom Säker skog och Södra.  
Hennes främsta tips ger en fingervisning om hur hon är som lärare: Man måste ha roligt.  
– Man kan INTE få sina barn intresserade av skog genom att tvinga dem till att plantera långa dagar medan de blir bitna av knott. Låt dem ta ett motorsågskörkort i stället! 
Börja i liten skala. När man ser effekterna av arbetet vaknar lusten att pyssla i sin egen skog, säger hon. 
– Ganska små insatser med röjsågen ger stor effekt som varar länge. Att se hur ekarna svarar när påträngande granar tas bort, ja då vill man bara fortsätta, säger hon. 
 
SKOGSBRUK SKA SKÖTAS PROFESSIONELLT
Men, poängterar Mathilda, skogen ska brukas professionellt. 
– Där har jag mycket bestämda åsikter. Kan man inte själv får man förstås köpa tjänsterna.  
Majoriteten av dem som tar motorsågskort är vanliga skogsägare, berättar hon, trots att kraven bara gäller dem som är anställda eller som jobbar på någon annans mark. Men bara drygt fem procent är kvinnor. Att få fler kvinnor skogsbruksintresserade har Mathilda jobbat med länge och på 90-talet var hon med och skapade Dryaderna, ett kvinnligt nätverk med säte i Halland. 
– Vi ville göra oss överflödiga, att vi skulle bli så många kvinnor i skogssektorn att vi inte längre behövde särskilda nätverk. Men så hade vi så roligt.  
Dryaderna finns alltså kvar och på träffarna kommer alla till tals och ställer frågor, berättar Mathilda. 
 Föreläsare märker skillnaden och brukar tycka det är kul. 
Behovet av kunskapsspridning om skogsbruk utanför sektorn är något av en käpphäst för Mathilda. Hon blir nästan förtvivlad över hur privatskogsbruket ibland framställs. 
 Ett exempel är bilden av skogsbruket som hinder för biologisk mångfald. Man vill se ett slags blandad gammelskog för den biologiska mångfalden – och sådan skog behövs ju också, men vi får knappt upp gran med det viltbetestryck som vi har. 
Efter stormen Per 2007 hägnade och markberedde Mathilda ett område. Här röjs granen bort för att gynna andra träd. 
– Det blir den där typen av efterfrågad blandskog med alla svenska trädslag. Det är hur enkelt som helst i ett hägn utan vilt. 
 
OTRÄNAT ÖGA SER INTE BETESSKADOR
Ett problem är att viltbetesskador inte syns för ett otränat öga. 
– Jägare kan gå genom skogen och säga att ”det här ser ju fint ut”, medan jag ser dubbeltoppar och andra kvalitetsnedsättningar som hotar trädet på sikt. Trädet ska ju överleva alla tänkbara skador och klimatförändringar under cirka 80 växtsäsonger. 
Hon tycker också att dagens fokus på att skydda skog genom att hindra brukande stoppar en positiv utveckling.  
– Vi skogsbrukare gör ju så mycket rätt. Den döda veden ökar och vi tar allt större naturvårdshänsyn. Det ska gå så fort, enligt kritikerna, men detta tar tid. När dessutom äganderätten till marken hotas för att man sköter fram höga naturvärden skapas otrygghet. Om man låter över 300 000 markägare i stället jobba långsiktigt i trygghet så får man en perfekt lösning. 
En väg att både locka unga till skogsyrken och sprida kunskap vore att anställa ambassadörer som besöker skolor. 
– Det gör ju tekniska högskolor, så varför inte skogssektorn? 
Karin lepikko 
 
Om / Mathilda Clausén Wingårdh 
Ålder: 57 år. 
Bor: Laholm. Uppväxt i Lerum. 
Familj: Maken Björn, dotter Ylva, hunden Whita. 
Egen skog: i Mästocka, Halland. 
Yrke: Utbildare i egen verksamhet. 
Bakgrund: Maskiningenjör, skogsmästare, Södras systemansvariga, Säker skog-instruktör, förtroendevald LRF, skogsbonde. 
Fritidsintressen: Husrenovering, skidåkning, bär- och svampplockning. 
Framtidsdröm: Den lever jag nu! 
Dold talang: Kan sabrera champagneflaskor. 
 
UR SKOGEN 8/2021
Publicerad:
Bild för Karin Lepikko
Karin Lepikko
Reporter
  • Hjälp till att göra rutan säker

    Kör du skogsmaskin och har råkat ut för att säkerhetsrutan oväntat spricker? I så kan din erfarenhet bidra till att lösa ett mysterium - och minska risken för olyckor.
  • Annons
  • ”Prispress kan blåsa bort ungas framtidstro”

    SKOGENdebatt. Jag fick förfrågan om att skriva en krönika om ungas framtidstro inom skogsmaskinsbranschen. Sanningen är att den är ljus idag – men kan vara bortblåst i morgon. Det skriver Julia Björnfot, lärare på naturbruksgymnasium.
  • Arvsmassa hos granbarkborre kartlagd

    Forskare har lyckats kartlägga granbarkborrens hela arvsmassa. Det är ett viktigt steg mot effektiv, artspecifik bekämpning av skadegöraren.
  • Annons
  • Virkesmätning med AI får grönt ljus

    Kategorier: virkesmätning, Biometria, Asta
    Biometria inför nu AI som ett ordinarie inslag i virkesmätningen på vissa mottagningsplatser. På sikt leder det till sänkta kostnader för kunderna, uppger de.
  • Så stort är hyggesfritt skogsbruk

    För första gången har Skogsstyrelsen tagit fram statistik över hyggesfritt skogsbruk. Den visat att det bedrevs på 644 000 hektar förra året.
  • Annons